Barnets känsloreglering utvecklas med förälderns stöd
Mellersta Österbottens välfärdsområde Soites barnpsykiatriska poliklinik har tagit fram en ny intensivvårdsmodell för barn i lekåldern och deras familjer med stöd av projektet RRF Mellersta Österbotten. Målet med modellen är att hjälpa barn och familjer i ett tidigt skede, och den tar hänsyn till att stödja barnets känslomässiga reglering.
Mellersta Österbottens välfärdsområde Soites Barnpsykiatriska poliklinik har tagit fram en ny intensivvårdsmodell för barn i lekåldern och deras familjer med stöd av projektet RRF Mellersta Österbotten. Småbarnspsykiatrins babyteam erbjuder specialsjukvård för gravida kvinnor och familjer med spädbarn. Barnpsykiatrins öppenvård och avdelningsvård erbjuder å andra sidan specialsjukvårdstjänster för barn i skolåldern. Dessa tjänster ville man göra tillgängliga även för barn i lekåldern och deras familjer, eftersom barn som närmade sig skolåldern kom till vården med symtom som kunde ha lindrats i ett mycket tidigare skede.
Innehållet i intensivvårdsmodellen utvecklades redan innan projektstarten av Maria Zenger, överläkare i barnpsykiatri, och mångårigt anställda specialbarnträdgårdsläraren och Theraplay-terapeuten Tuula Tilus. Tuulas idé var att ta med barnets känslomässiga reglering i vårdmodellen, då barnets känsloreglering utvecklas med stöd av förälderns. Ett barn har inte dessa färdigheter vid födseln, utan behöver en vuxen vid sin sida för att klara av svåra känslor och utveckla dem på ett åldersenligt sätt.
Likaså upplevdes betydelsen av och stödet för lek i unga år vara viktigt. Ett barn knyter an till andra genom lek, och bristen på detta kan tyda på stora utvecklingsutmaningar i en liten människas liv. När vi observerar ett barn som leker får vi kunskap om barnets tankar, erfarenheter och färdigheter. Leken ger också nöje för barnet.
Barnet behöver att bli förstått
Barnets viktigaste stöd kommer från de föräldrarna och utifrån remisser väljer man ut barn som skulle ha nytta av familjecentrerad interaktionsterapi till intensivvårdsperioden. Oavsett symtom eller diagnoser minskas barnets belastning genom att barnet blir förstått och bemött på rätt sätt. Dessa har stor betydelse för barnets välmående och vi ville satsa på detta. Att arbeta med föräldrar innebär ett förhållningssätt som stödjer mentalisering, det vill säga det gemensamma fokuset i arbetet är att öka förståelsen för barnets psyke, föräldraskap och de faktorer som påverkar problembeteendet.
Intensivvårdsperioden är en vårdperiod på 6–12 veckor och kräver ett aktivt engagemang från familjerna. Avsnittet är skräddarsytt efter barnets och familjens behov. Utmaningarna och styrkorna i barnets funktionsförmåga observeras i för barnet välbekanta arbetsmiljöer och ofta görs samtidigt en ergoterapeutisk bedömning som ger mer information om barnets behov av stöd. Intensivvårdsperioden är både vårdande och undersökande och har som mål att producera mångsidig information på kort tid. Perioden omfattar också observation av barnets övergripande utvecklingsnivå.
Intensivperioden genomförs som arbete i par, med stöd av ett multiprofessionellt team. Sjukskötare, en specialbarnträdgårdslärare, en familjeterapeut, en barnpsykiatrisk läkare, en psykolog och en ergoterapeut arbetar som anställda i intensivperioden i Mellersta Österbottens välfärdsområde.
Utbildande temadagen ”Hej, jag är ett barn” lockade många deltagare
Barnpsykiatrin kunde med projektet RRF Mellersta Österbottens stöd i november 2024 genomföra den utbildnande temadagen “Hej, jag är ett barn”för välfärdsområdets aktörer som arbetar med barn i lekåldern. Dagen lockade ett stort antal deltagare både på plats och via fjärrlänk.
Vi presenterade intensivperiodens verksamhetsmodell och samtidigt fick vi ett brett spektrum av gemensam teoretisk kunskap för vårt välfärdssområde om vikten av mentalisering och lek genom Leea Stenvalls (tidigare Mattila) föreläsningar. Att få en gemensam syn på välfärdsområdets besparingstryck hjälper oss förhoppningsvis att fortsätta utveckla en bra mentalvårdstjänster för barn och unga i vårt område.
Elina Sauria
Projektarbetare inom barnpsykiatrin
