Välfärdsremiss som hjälp för utmaningarna vid ensamhet
Finland har varit världens lyckligaste land i sju år i rad, men ensamhet är fortfarande ett växande problem. År 2022 upplevde cirka 12,1 % av personer över 20 år ensamhet, särskilt i Lappland och Mellersta Österbotten. Ensamhet påverkar hälsa och välbefinnande, men många söker inte hjälp. Verksamhetsmodellen för välfärdsremisser syftar till att lindra ensamhet genom att styra människor till gemensamma aktiviteter. Denna modell används i flera länder och den utvecklas även i Finland.
Enligt den globala lyckorapporten 2024 är vi det lyckligaste landet i världen för sjunde året i rad. Ensamhet är dock ett allvarligt problem i Finland. De flesta av oss upplever ensamhet, men en långvarig upplevelse av ensamhet är en hälsofarlig faktor.
Enligt undersökningen Hälsosamma Finland låg andelen personer över 20 år som känner sig ensamma ganska ofta eller konstant på 12,1 % år 2022 i hela landet. Ensamhetskänslorna hos invånarna i Lapplands (14,5 %) och Mellersta Österbottens (13,2 %) välfärdsområden låg i toppen av välfärdsområdena. Enligt denna beräkning skulle det innebära att det i Lappland bor cirka 25 500 personer och i Mellersta Österbotten cirka 9 000 personer som känner sig ensamma ganska ofta eller konstant.
Enligt Finlands Röda Kors ensamhetsbarometer 2024 har ensamheten utbretts till att beröra allt fler människor i Finland. Ensamheten har fortsatt ligga på 36 % i mer än ett år, och bland de ensamma utmärker sig personer över 65 år. Var femte respondents upplevelse av ensamhet har fortsatt i mer än fem år eller längre. Att söka hjälp för ensamhet är inte särskilt vanligt. 79 % av de som upplever ensamhet har inte sökt hjälp för sin ensamhet.
Ensamma människor använder mer sjukvård och hamnar lättare utanför samhällets verksamhet. Effekterna av ensamhet kan nå djupt in i en individs liv, vilket försvagar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Känslan av ensamhet kan belasta en persons psykiska hälsa, och i värsta fall kan personen uppleva en djup känsla av ångest och inte kunna uppleva kontakt med andra människor. En människas upplevelse av att vara ensam och ensamhet påverkar dennes välbefinnande och förmåga att klara sig i vardagen negativt. Känslan av ensamhet kan fördjupas av känslor av att man är värdelös och misslyckad. Ensamma människor kan försumma sin hälsa, vilket kan leda till kronisk sjukdom eller till och med för tidig död.
Välfärdsremissens länkperson är stöd i en ny livssituation
En person som upplever ensamhet kan prata med en social- och hälsovårdsyrkeskunnig om sina känslor av ensamhet, sin eventuella risk att bli marginaliserad eller sina lindriga humörsymtom. Tillsammans har de möjlighet att bearbeta och hitta sätt att lindra känslan av ensamhet. Om en persons egna resurser inte räcker till för att ensam gå till gemensamma aktiviteter går det att skriva en välfärdsremiss och få stöd av en länkperson.
Vid en förändrad livssituation, till exempel på grund av pensionering, sjukdom eller flytt till en ny ort, kan en person ha nytta av en välfärdsremiss. Målet med verksamhetsmodellen för välfärdsremisser är att göra människor delaktiga i gemensamma aktiviteter, såsom fritidsintressen, mötesplatsers evenemang och klubbar eller kamratstödjande aktiviteter. Att delta i gemenskaper ökar en persons känsla av tillhörighet och mening genom att förbättra den positiva mentala hälsan. Mottagaren av välfärdsremissen fyller i en mätare för positiv mental hälsa i början och i slutet av välfärdssremissverksamheten, som kan användas för att följa upp välfärdsremissens effekter på personens liv. Verksamhetsmodellen med välfärdsremisser kan användas som ett komplement till social- och hälsovården, men den ersätter inte social- och hälsovården.
Erkänd nytta runt om i världen
Välfärdsremisser är utomlands kända som sociala recept (eng. social prescribing). Välfärdsremissverksamhet finns i flera olika länder som en del av eller som ett stöd för det nationella social- och hälsovårdssystemet. Idén med en välfärdsremiss kom till Finland 2018. De första försöken med remissen inleddes i Lapplands område 2020, sedan dess har även andra områden börjat utveckla sin egen välfärdsremissverksamhet. I Mellersta Österbottens område påbörjades utvecklingsarbetet av välfärdsremissen våren 2023 och utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med andra välfärdsområden. De modeller som utvecklas kan vara olika beroende på områdets behov och resurser. I Lapplands och Mellersta Österbottens områden piloterades liknande typer av välfärdsremissverksamhet, där länkpersoner utbildas enligt områdenas behov.
Enligt studier i Kanada minskade personer som fick en välfärdsremiss sina vårdbesök med ungefär hälften, och de flesta av dem angav att de kände sig mindre ensamma eller isolerade. I Lappland har man utifrån tidigare erfarenheter märkt att mottagarna av remissen till exempel upplevt en positiv effekt i form av förbättrad självkänsla, utveckling av den fysiska och psykiska hälsan samt stärkt delaktighet.
Mycket liknande erfarenheter har man redan nu fått inom välfärdsremissverksamheten i Mellersta Österbotten. Genom den har människor hittat meningsfulla saker att göra i sin vardag, till exempel kultur-, sport- och naturintressen, som också har bidragit till att utöka vän- och stödkretsen.
Sanna-Kaisa Göös
Mellersta Österbottens välfärdsområde
Vilma Sydänlammi
Lapplands välfärdsområde
Elina Välimaa
Lapplands välfärdsområde
