Flytta dig till innehållet
Mellersta Österbottens välfärdsområde

Läget i Ukraina har väckt oro och frågor också i Finland. Mellersta Österbottens räddningsverk har fått frågor av många personer kring skyddsrum och beredskap. Räddningsverket vill betona att det inte riktas något sådant hot mot Finland för närvarande som till exempel skulle kräva att det utfärdas en order om att skyddsrum ska tas i bruk. Trots detta rekommenderas det att hushållen förbereder sig på egen hand på störningssituationer.

Räddningsverket påminner om att varje hushåll kan förbereda sig på förhand på störningssituationer bland annat genom att säkerställa att en skötare har utsetts för skyddsrummet i det egna bostadshusets eller för arbetsplatsens skyddsrum och att man har ett tillräckligt reservförråd hemma. Det lönar sig att se till att det finns ett reservförråd också på arbetsplatser inom sådana branscher där arbetstagarna kan bli tvungna att arbeta längre tider vid störningar och undantagsförhållanden. En sådan bransch är till exempel hälso- och sjukvården.

Skyddsrum klara att användas inom 72 timmar efter ett myndighetsbeslut

Skyddsrummen är avsedda att skydda befolkningen bland annat under militära angrepp. De finns ofta i bostadshus, på arbetsplatser och i skolor. Under normala förhållanden fungerar skyddsrummen ofta som hobbylokaler eller lager. I Mellersta Österbotten finns inga allmänna skyddsrum, utan skyddsrummen finns i regel i anslutning till husbolag, skolor, arbetsplatser eller andra fastigheter och de är avsedda för dem som bor eller arbetar i fastigheten eller för andra användare av fastigheten i fråga.

Skyddsrummen är markerade med en internationell symbol som är en blå triangel på orange botten.

I Mellersta Österbotten finns skyddsrumsplatser för cirka 66 % av befolkningen. I Karleby för cirka 87 % och ute i landsorten för 15–30 % av befolkningen. Det finns i allmänhet inga skyddsrum i mindre husbolag eller egnahemshus. Då är den primära åtgärden att söka skydd inomhus, att bygga ett tillfälligt skydd eller i sista hand att flytta på befolkningen, det vill säga evakuera.

Man söker skydd i skyddsrum ges endast på order av en myndighet. Skyddsrummet ska ställas i ordning innan man söker skydd. Till exempel är ventilationen och tätningarna i skyddet inte automatiskt i bruk. Det fattas ett myndighetsbeslut om ibruktagandet, varefter skyddsrummen ska ställas i ordning inom 72 timmar.

Underhåll och service av skyddsrum är en del av beredskapen

Regelbunden granskning av att anordningarna i ett skyddsrum är i funktionsdugligt skick och regelbundna tätningsprov ska göras med tio års mellanrum. Då testar man att skyddsrummet är i användbart skick. Dessutom säkerställer man genom regelbundet underhåll i enlighet med tillverkarens instruktioner att maskinerna och anordningarna i skyddsrummet hålls i funktionsdugligt skick samt att utrustningen är i skick. Den som äger ett skyddsrum ansvarar för underhåll och renovering av skyddsrummet.

Det rekommenderas att man utser en skötare och medhjälpare för varje skyddsrum bland de faktiska användarna av skyddsrummet. Det lönar sig att ordna utbildning för dessa i fråga om uppgiften. Den som är skötare för ett skyddsrum bör till exempel ha ansvar för att säkerställa att skyddsrummet är funktionsdugligt och att vid behov organisera ibruktagandet av skyddsrummet i enlighet med en ibruktagningsplan. Varje skydd bör ha en dokumenterad ibruktagningsplan.

Vad kan du själv göra för att förbereda dig?

Enligt beredskapsrekommendationen gällande 72 timmar från myndigheter och organisationer bör varje hushåll förbereda sig på att klara sig självständigt i minst tre dygn vid störningar. Detta innebär att man bör ha mat, dryck, mediciner och andra nödvändighetsartiklar för minst tre dygn i hemmet. Det är till exempel fråga om rena hinkar med lock, kontanter och en batteridriven radio för myndighetsmeddelanden. Reservförrådet är inte ett separat nödförråd, utan det är fråga om sådan mat man tycker om och som man också annars har hemma. Man måste ta med sig bland annat egen mat också till skyddsrum.

Beredskaps- och handlingsanvisningar från olika aktörer har också samlats i handboken Beredskap för störnings- och krissituationer, som har publicerats i webbtjänsten Suomi.fi. I handboken behandlas situationer som skulle få omfattande konsekvenser för samhället och samhällen, såsom långa el- och vattenavbrott och avbrott i datakommunikationen, extrema väderfenomen och storolyckor. I handboken beskrivs dessutom hur man kan förbereda sig på undantagssituationer på förhand och hur det lönar sig att handla i dessa situationer.

Den egna beredskapen och medborgarnas funktionsförmåga påverkar det hur bra samhället klarar sig av olika störningssituationer och undantagsförhållanden. Därför är det viktigt att inte bara myndigheterna utan även hushållen förbereder sig på förhand på olika störningar.

Läs mera

Ta en titt också på dessa