Avståndet ändrar form – vi är på distans och samtidigt digitalt närvarande
Distanstjänster och ärendeuträttande på distans har avsevärt förändrat hälso- och sjukvården och starkt flyttat tjänster in i den digitala världen. Den verksamhetsmodell för distansbetjäning som utvecklats i projektet i Mellersta Österbottens välbefinnandeområde Soite stöder utvecklingen av distanstjänster i enheterna och främjar digitaliseringsmålen för välfärdsområdena.
Distanstjänster och distansbetjäning är en allt starkare del av hälso- och sjukvården och förändrar serviceprocesserna betydligt. Vi lever i en tid av stora förändringar inom sjukvården. Det har gått en lång tid sedan vårdinformation antecknades på ett papperskort med en blå och röd penna. Nu lever vi i en helt annan, starkt digital värld.
Distansbetjäning, distanstjänst, distanskontakt, distansmöte – alla dessa ord har en gemensam nämnare: distans-. Det hänvisar till något som händer längre bort, inte nära eller i närheten. Men kan ”distans” också vara i närheten – på distans, eller digitalt, nära?
Hur ser digital hälso- och sjukvård ut i praktiken?
I social- och hälsovårdsministeriets strategi för digitalisering och informationshantering för 2023–2035 anges att digitalt ärendeuträttande är en prioritet inom alla välfärdsområden i de tjänster där det är lämpligt, eller för de kunder som har möjlighet att använda dem.
Låt oss föreställa oss en kund som heter Laura. Hon kontaktar hälso- och sjukvårdens yrkesperson med ett meddelande. Yrkespersonen känner igen Laura eftersom meddelandet skickades via en hälso- och sjukvårdstjänst med stark identifiering. En detaljerad diskussion sker via meddelanden, baserat på vilken yrkespersonen hänvisar Laura till en självmätningspunkt, fyller i preliminära informationsblanketter och bokar en tid för ett distansmottagningsmöte med en sjukskötare – allt genom samma tjänst.
Laura upplever lättnad över att hon har möjlighet att uträtta ärenden på distans. Hon har en lång väg att åka till närmaste verksamhetspunkt, och att åka är utmanande som ensamstående vårdnadshavare för två barn under skolåldern. Självmätningspunkten finns i bybutiken, så hon kan bekvämt uträtta ärenden samtidigt som hon handlar.
Allt sker på distans – även mottagningen. Laura pratar med sjukskötaren medan barnen leker hemma. Samtalet fokuserar på Lauras situation och kartlägger eventuella andra servicebehov. Svaren på blanketterna för förhandsinformation är tillgängliga för yrkespersonen i patientdatasystemet redan före besöket, så yrkespersonen är väl informerad om Lauras situation.
Även om detta är ett fiktivt exempel har många av dess delar redan genomförts i praktiken. Vi erbjuder digitala tjänster, såsom att skicka meddelanden med stark identifiering, tidsbokning, förhandsinformationsblanketter och hälsoenkäter samt distansmottagningar via videolänk. Mellersta Österbottens välfärdsområde Soite har just tagit i bruk den första självmätningspunkten i centralsjukhusets lokaler – ett konkret steg mot smidigare och mer tillgängliga distanstjänster.
Hur har projektet främjat distanstjänster?
Projektet har utvecklat en verksamhetsmodell för distanstjänster som stöder utvecklingen av distanstjänster i enheterna. Modellen beskriver en utvecklingsprocess centrerad kring multiprofessionellt samarbete och kundernas behov.
Hjulet har inte uppfunnits på nytt, utan snarare uppdaterats till nutiden. Verksamhetsmodellen stöder digitaliseringsmålen inom välfärdsområdet och främjar gemensam utveckling. Modellen med distansservice fungerar som ett praktiskt verktyg för behovskartläggning, planering, implementering och uppföljning. Modellen möjliggör även korrigerande åtgärder och är flexibel beroende på situationen. Alla delområden av modellen behöver inte implementeras samtidigt, utan kan väljas ut efter behov. Du kan också gå tillbaka till modellen för att göra korrigeringar om du märker att någon del inte fungerar eller om du vill förbättra den.
Verksamhetsmodellen bygger på Design Thinking, vilket tack vare sin flexibilitet lämpar sig för att utveckla hälso- och sjukvården. Utvecklingen utnyttjar befintliga applikationer och system och gör dem till en del av den dagliga verksamheten. Modellen anpassar sig också till situationen när applikationer förändras.
Under projektet har cirka hundra enhetsmöten eller utbildningstillfällen organiserats, där man har utvecklat digital tidsbokning, förhandsinformationsblanketter, egenvårdstjänstens meddelandefunktioner och övat på distansmottagning. Dessa är alla en integrerad del av serviceprocessen som genomförs på distans, med kunden i centrum.
Hur gick det för Laura?
Laura fick snabbt hjälp och kunde diskutera sina bekymmer med hälso- och sjukvårdspersonal. Hon var nöjd med servicen, som utfördes helt på distans. Laura kände sig delaktig i vårdprocessen från början och kunde välja en tid som passade henne utan att behöva avboka eller boka om en tid. Även om ärendeuträttandet skedde på distans kändes det smidigt och nära. Laura var avlägset på distans – och samtidigt digitalt närvarande.
Anu Mastokangas
Projektarbetare/Applikationssakkunnig
RRF-projektet i Mellersta Österbottens
