Enkäten Hälsa i skolan 2025 har publicerats – det förekommer positiva förändringar i välbefinnandet, men också oro i Mellersta Österbotten
Institutet för hälsa och välfärd har publicerat resultaten av Enkäten Hälsa i skolan 2025. Barns och ungdomars välbefinnande i Mellersta Österbotten har förbättrats, men ökningen av ångest och nikotinpåsanvändningen är fortfarande oroande.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025. Undersökningen genomförs vartannat år och omfattar elever i årskurs 4, 5, 8 och 9 i grundskolan, elever i gymnasiets årskurser 1–2 och elever i yrkesläroverkens årskurser 1–2.
En större andel barn och ungdomar i Mellersta Österbotten än tidigare upplever att deras hälsa är god och färre personer upplever ensamhet än tidigare. I 2025 års undersökning upplevde 79 % av eleverna i årskurs 8 och 9 att deras hälsa var god, jämfört med 73 % år 2023. I 2025 års undersökning kände sig 10 % av eleverna i årskurs 1 och 2 i Mellersta Österbottens gymnasier ensamma, jämfört med 18 % år 2023.
Andelen unga flickor som upplever känslor av ångest är fortfarande på en oroande nivå. En av tre (33 %) högstadieflickor upplever ångest. Bland flickor som studerar på ett yrkesläroverk är andelen som upplever ångest 39 %, jämfört med 31 % år 2023. För gymnasieflickornas del har andelen dock minskat något. I årets enkät var andelen 26 %, då det i föregående enkät var 30 %.
Andelen flickor som upplevt sexuella trakasserier var lägre än i enkäten från 2023. Till exempel var andelen 26 % för flickor i högstadieåldern, jämfört med 44 % i den föregående enkäten. Samma trend ses bland elever på yrkesläroverk och gymnasieskolor.
I Mellersta Österbotten söker barn och ungdomar stöd och hjälp hos skolhälsovårdare oftare än i landet som helhet. 42 % av eleverna i lågstadiet har besökt en skolhälsovårdare minst två gånger under läsåret, jämfört med ett genomsnitt på 36 % i hela landet. 42 % av högstadieeleverna har besökt en skolhälsovårdare för något annat än en hälsokontroll under läsåret, jämfört med ett genomsnitt på 35 % i hela landet. När det gäller att främja barns och ungdomars välbefinnande och hälsa är det viktigt att barn och ungdomar får stöd och hjälp av en skolhälsovårdare vid behov. En skolhälsovårdares arbete är förebyggande hälsovårdsarbete.
Enligt skolhälsoenkäten har rökning, snus och alkoholkonsumtion minskat, liksom i hela landet. En stor oro är ökningen av nikotinpåsanvändning bland högstadieelever och elever på andra stadiet. 7 % av högstadieeleverna, 16 % av yrkesskoleeleverna och 10 % av gymnasieeleverna använder nikotinpåsar dagligen. I den föregående skolhälsoenkäten var andelarna 1 %, 2 % och 3 %.
Resultaten från skolhälsoenkäten ger värdefull information om tillståndet och utvecklingen av barns och ungdomars välbefinnande. De stöder regionalt välfärdsarbete och hjälper till att rikta åtgärder dit där de behövs som mest.