Välfärdsområdesdirektörerna: Nedskärningar i välfärdsområdenas finansiering utan minskning av uppgifterna kan äventyra områdenas verksamhetsförutsättningar
Välfärdsområdenas finansiering stramas åt avsevärt när regeringen enligt det senaste lagförslaget minskar den statliga finansieringen till områdena med 390 miljoner euro åren 2027–2029.
Välfärdsområdesdirektörerna anser att nedskärningen är orimlig och konstaterar att en fortgående åtstramning av den totala finansieringen inte ger en trovärdig grund för långsiktigt ordnande av tjänster. Nedskärningar i finansieringen borde vara möjliga endast till följd av ändringar i välfärdsområdenas uppgifter, såsom föreskrivs i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Lagen om välfärdsområdenas finansiering innehåller redan nu flera andra element som begränsar ökningen av finansieringen. Finansieringen och ansvaret för att ordna tjänsterna måste vara i balans och förutsägbara.
– Social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna är kritisk basservice. Ansvaret och de resurser som erhålls från staten motsvarar inte varandra när den totala finansieringen stramas åt. Vi vill lyfta fram vår gemensamma oro när det gäller att trygga tjänsterna, betonar H23‑nätverkets ordförande Marko Korhonen.
Regeringen minskar bland annat den andel genom vilken ökningen i servicebehovet beaktas i områdenas finansiering. För närvarande beaktas 80 procent av ökningen av servicebehovet i välfärdsområdenas finansiering, men framöver endast 60 procent. Detta är motstridigt i en situation där befolkningens åldrande ökar servicebehovet och höjer kostnaderna. Enligt THL:s bedömning ökar servicebehovet i alla områden oberoende av förändringar i befolkningsmängden. Om den totala finansieringen för välfärdsområdena minskas samtidigt, innebär det en risk för att ordnandet av social-, hälsovårds- och räddningstjänster äventyras.
Välfärdsområdena har pressat sin kostnadsutveckling ner till en mycket låg nivå. Enligt bokslutsprognoserna för 2025 ökade nettokostnaderna med endast 1,6 procent jämfört med året innan. Detta har förutsatt betydande förändringar i tjänsterna. En motsvarande utveckling kan dock inte fortsätta år efter år utan att uppgiftsbördan minskas, då befolkningens servicebehov ökar kontinuerligt.
– Välfärdsområdenas uppgifter från föregående år visar att välfärdsområdena har satsat på nya, lyckade servicemodeller. Det finns dock en gräns för hur mycket kostnaderna kan skäras ner enbart genom att utveckla verksamheten, konstaterar Korhonen.
Välfärdsområdesdirektörerna understryker att man som motvikt till nedskärningar i finansieringen bör lätta på skyldigheterna. En mer möjliggörande reglering stöder förnyelsen av tjänsterna och ger bättre möjligheter att svara mot befolkningens servicebehov i olika delar av Finland.
Välfärdsområdesdirektörernas nätverk H23
Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab