De norra välfärdsområdena behöver strukturell arbetsro och stabilitet
Kajanalands, Lapplands, Mellersta Österbottens och Norra Österbottens välfärdsområden behöver arbetsro för långsiktig förnyelse. I sitt gemensamma uttalande tar de norra välfärdsområdena ställning till framtiden för social- och hälsovården samt räddningstjänsterna.
Det gemensamma budskapet från områdenas ledande tjänsteinnehavare och förtroendevalda är att det växande behovet av tjänster och den ekonomiska obalansen inte kan lösas genom att ständigt minska personalstyrkan och krympa servicenätverket.De norra välfärdsområdena har förnyat sin verksamhet och genomfört omfattande ekonomiska balanseringsåtgärder. Justeringar har gjorts bland annat inom personal, servicenätverk, verksamhetslokaler, köptjänster, administration och verksamhetsprocesser.
De norra välfärdsområdena anser det viktigt att bevara den nuvarande områdesstrukturen. Att förnya tjänster, förenhetliga informationssystem och förändra verksamhetsmetoder kräver betydande investeringar, personalresurser och tid.
Områdena behöver en stabil och förutsägbar ekonomisk ram för att möjliggöra långsiktig förnyelse av tjänster. Finansieringsmodellen ska uppmuntra till förbättrad produktivitet, förebyggande arbete och implementering av effektiva metoder. De långsiktiga effekterna av övergångsutjämningen behöver också korrigeras.
Ledningen för förtroendevalda och tjänsteinnehavare i norra Finlands välfärdsområden samlades den 28–29 oktober till samarbetsområdets höstdagar i Vuokatti för att diskutera områdets ekonomi, förnyelse av tjänster och stärkande av samarbetet.
”Vi vill förnya tjänsterna tillsammans och ta ansvar för att balansera ekonomin, men det måste finnas tillräckliga förutsättningar för detta som erkänner förutsättningarna i norra Finland.” Dessa inkluderar i synnerhet långa avstånd, glesbygd, en åldrande befolkning, utmaningar i personaltillgängligheten och ett stort gränsområde, vilket påverkar organiseringen av tjänster och kostnader”, säger Mikko Kanniainen, ordförande för Kajanalands välfärdsområdesstyrelse, och Miikka Kortelainen, ordförande för välfärdsområdesfullmäktige, som var värdar för samarbetsområdesdagarna.
De norra välfärdsområdena organiserar social- och hälsovård och räddningstjänster i hälften av Finland
Det norra samarbetsområdet täcker ungefär hälften av Finlands yta, och dess fyra välfärdsområden tillhandahåller social-, hälso- och räddningstjänster för över 700 000 invånare. Det är väsentligt att tjänster även i glesbygdsområden tryggas genom områdenas egna beslut och lösningar baserade på ömsesidigt samarbete.
Välfärdsområdena har gemensamt förbundit sig att utveckla gemensamma tjänster och verksamhetsmodeller samt stärka kunskapsbasen och uppföljningen. Kompetens och sakkunnigresurser kan delas vid behov, och beprövade metoder kan användas över regionala gränser.
Social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster måste fortsätta fungera trots trycket att förändras. Till exempel är förslag om att minska sjukhusnätverket inte realistiska i områden där avstånden mellan jourhavande sjukhus är avsevärt långa.
Tjänster inom välfärdsområdena är också en del av den nationella beredskapen och försörjningstryggheten, vilket det finländska samhället använder även vid undantagstillstånd. Dessa måste säkras under alla omständigheter, även i norr.