När näståendevården upphör
Det att närståendevården upphör innebär ofta en betydande förändring i livssituationen. Oavsett situationen är det viktigt att komma ihåg att stöd finns att få.
Att närståendevården upphör innebär ofta en betydande förändring i livssituationen. Närståendevårdaren kan ha funnits vid den vårdbehövandes sida under en lång tid, och när situationen upphör inleds det en ny livsfas. Förändringen kan väcka många slags känslor, såsom lättnad, vemod, sorg eller osäkerhet. Upplevelsen påverkas av den individuella livssituationen och av närståendevårdens längd och karaktär.
Närståendevårdsförhållandet kan upphöra till exempel i en situation där den vårdbehövande övergår till en mer självständig vardag. Då förändras närståendevårdarens roll, och relationen kan fortsätta som en nära relation utan omsorgsansvar.
I vissa situationer upphör närståendevården när den vårdbehövande avlider. Då är sorg och förlust en naturlig del av situationen, och det behövs tid och individuellt stöd för att bearbeta dem.
Oavsett situationen är det viktigt att komma ihåg att stöd finns att få. Vid behov kan närståendevårdaren kontakta yrkesutbildade personer och utreda hurdant stöd och vilka tjänster som är möjliga att få via olika aktörer.
Den vårdbehövandes hjälpbehov minskar
I och med ett barns eller en ungdoms naturliga tillväxt och utveckling samt eventuell med stöd av rehabilitering kan den vårdbehövandes möjligheter att klara sig själv öka så att förutsättningarna för att bevilja stöd för närståendevård inte längre uppfylls.
Beslutet om stöd för närståendevård därför ofta för viss tid när det är fråga om barn och ungdomar. Stödet för närståendevård upphör om stödbehovet har minskat så pass mycket när beslutet löper ut att förutsättningarna för att bevilja stöd för närståendevård inte längre uppfylls.
En ung vuxen som håller på att bli självständig
När en ung vuxen blir självständig flyttar hen vanligtvis från barndomshemmet. Det är viktigt att stödja den unga personen på vägen mot ett självständigt liv, och stöd för närståendevård är inte nödvändigtvis längre en ändamålsenlig tjänst. Då övervägs andra tjänster enligt behovet.
Stöd för närståendevård för viss tid för en vuxen eller äldre person som rehabiliteras
En vuxen eller äldre person kan på grund av sjukdom eller skada tillfälligt ha behov av stöd för närståendevård, till exempel under rehabilitering efter en hjärnhändelse. Om hjälpbehovet är så stort under rehabiliteringen att förutsättningarna för att bevilja stöd för närståendevård uppfylls, kan ett beslut om stöd för närståendevård fattas för viss tid. Stödet för närståendevård upphör om stödbehovet har minskat så pass mycket när beslutet löper ut att förutsättningarna för att bevilja stöd för närståendevård inte längre uppfylls.
Stödet för närståendevård upphör när:
- den vårdbehövande avlider eller övergår till institutionsvård
- närståendevårdaren har sagt upp stödet (1 månads uppsägningstid)
- välfärdsområdet har sagts upp stödet (2 månaders uppsägningstid)
- avtalet upphör omedelbart om vården inte längre är för den vårdbehövandes bästa eller om den äventyrar den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet
Avtalet upphör vid utgången av den månad då vården blir obehövlig.
När närståendevården upphör tar hälsovårdaren bort anteckningen om rollen som närståendevårdare från hälsouppgifterna. Vid behov kan man fortfarande själv kontakta hälsovårdaren om man har ett behov av samtal eller stöd eller handledning med tanke på fortsättningen.
Stödet för närståendevård och avtalet om närståendevård upphör när den vårdbehövande avlider, vid utgången av den månad då dödsfallet inträffar.
Meddela den arbetstagare som ansvarar för närståendevården.
Mer information finns på följande webbplatser:
Stöd i sorg och förlust
Efter att den vårdbehövande har avlidit har närståendevårdaren möjlighet att få stöd via kamratstödsgrupper som ordnas av både närståendevårdarnas föreningar och församlingen.
Närståendevårdarnas föreningar erbjuder i allmänhet grupper som är riktade till den egna livssituationen och där man behandlar det att vårdförhållandet upphört samt sorgen och hur vardagen byggs upp på nytt.
Församlingarna ordnar i sin tur sorgegrupper och erbjuder alla som har förlorat en närstående samtalshjälp via diakoniarbetet. Även närståendevårdare som önskar andligt eller gemenskapligt stöd efter en förlust kan delta i dessa grupper.
Tillsammans bildar dessa aktörer en helhet där det efter att närståendevården upphört erbjuds möjlighet att dela med sig av sinaerfarenheter, få stöd och hitta nya resurser till vardagen.
Närståendevårdarnas föreningar i området
Kokkolan seudun Omaishoitajat ry och Keski-Pohjanmaan Omaishoitajat ry erbjuder en kamratstödsgrupp med namnet ”Katse huomiseen” (Blicken mot morgondagen) för närståendevårdare vars vårdförhållande har upphört på grund av den närståendes död eller övergång till heldygnsvård. Syftet med kamratstödsgruppen är att stödja närståendevårdare som har upplevt sorg och förlust.
Församlingarnas sorgegrupper
En sorgegrupp är en kamratstödsgrupp för personer som har förlorat en anhörig eller närstående. Gruppen erbjuder möjlighet att samlas och dela med sig av de känslor som den närståendes död har väckt. I gruppen går man tillsammans igenom sorgens faser. Man kan tala om sina egna känslor i den mån det känns bra.
Hjälpmedel lånas ut för viss tid och ska återlämnas genast när behovet upphör. Återlämningen kan göras till vilket utlåningsställe i området som helst. Det är i regel kunden som ansvar för att transportera hjälpmedel.
Att närståendevården upphör kan påverka vardagen, identiteten, relationerna och framtidsutsikterna i en betydande grad. Upplevelsen av situationen är individuell och kan samtidigt omfatta olika slags känslor, såsom sorg, tomhet och lättnad eller möjligheterna som den nya fasen medför. Det hur man anpassar sig till förändringen är individuellt och kan framskrida stegvis med tiden.
Stödbehovet varierar beroende på situationen. En del närståendevårdare upplever att de klarar sig självständigt, medan andra har nytta av handledning och stöd. Man kan vid behov bedöma det individuella stödbehovet tillsammans med närståendevårdarnas hälsovårdare och uppdatera hälso- och vårdplanen så att den är ajour.
Stödet kan till exempel omfatta:
- samtalshjälp och kamratstöd
- rådgivning i ekonomiska och praktiska frågor
- hänvisning till tjänster och hobbyverksamhet
- stöd för att på nytt strukturera välbefinnandet och vardagen
Det är viktigt att närståendevårdaren har möjlighet att bearbeta sin upplevelse och strukturera den förändrade livssituationen i sin egen takt.
Det är möjligt att få stöd i den nya livssituationen via närståendevårdarnas föreningar och församlingarna.
Mer information:
Ett varmt tack för det ovärderliga arbete du har gjort som närståendevårdare
Du har gett din närstående tid, omsorg, trygghet och kärlek även när uppgiften har krävt mycket kraft, tålamod och engagemang.
Nu när närståendevården upphör vill vi i Soite tacka dig för allt det goda du har gjort för din närstående. Ditt arbete har varit värdefullt och betydelsefullt – både för din närstående och för människorna omkring hen.