Vid undersökningen av välbefinnande och hälsa kartläggs din livssituation som helhet med tanke på välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga (fysisk, psykisk och social). Målet är att hitta lösningar som lämpar sig bäst för dig just i din nuvarande livssituation. Syftet är att stödja dig i att göra val som främjar din hälsa och ditt välbefinnande samt att stödja din ork i rollen som närståendevårdare.

Vid undersökningen av välbefinnandet går vi igenom:

• din förmåga att klara av vardagen
• betydelsen av de personliga sjukdomarna för att fungera som närståendevårdare
• boendeförhållandenas inverkan
• din livssituation i detta skede
• användningen av eventuella stödtjänster eller behovet av dem
• din ork, eventuella belastning och behovet av stöd vid behov
• copingmetoder för att förbättra ditt eget välbefinnande
• vid behov ordnande av ett gemensamt möte med närståendevården, hälso- och sjukvården och socialservicen

I hälsoundersökningen kartläggs ditt allmänna hälsotillstånd.  Den utformas utifrån dina behov och kan innehålla:

• utredning av hälsotillståndet
• laboratorieundersökningar vid behov
• förebyggande handledning och råd om motion, sömn, kost, psykiska hälsan och livshanteringen
• uppdatering av vaccinationer
• behov av rehabilitering för att stödja hälsan och möjligheterna att orka som närståendevårdare
• upprättande av en hälso- och vårdplan vid behov

Du kan också boka tid för hälsoundersökning direkt hos din egen hälsovårdare för närståendevårdare genom att ringa.

När du fungerar som närståendevårdare är du skyldig att meddela din egen kontaktperson om du insjuknar eller om din egen funktionsförmåga eventuellt förändras. På så sätt säkerställer du att stödet för närståendevård betalas ut i rätt tid. Dessutom uppdateras vård- och serviceplanen så att den motsvarar din nuvarande funktionsförmåga.

• Kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården: Om du som närståendevårdare själv insjuknar plötsligt eller hamnar på sjukhus.
• Kontakta hälsovårdarna inom närståendevården: Hälsovårdaren stöder dig i en situation där rollen som närståendevårare kan förändras. Hen kontaktar arbetstagaren som ansvarar för närståendevården. Då kan vården av den vårdbehövande och din eventuella rehabilitering vid behov planeras i förväg.
• Undersökning av närståendevårdarens välbefinnande och hälsa: Du kan vid behov boka tid direkt hos hälsovårdaren för närståendevårdare för att kartlägga din hälsa och ork.
• Ordnande av lediga dagar: Vid behov kan närståendevårdaren på grund av sin egen hälsa få ledigt och möjlighet att vila. Då ordnar Soite en avlösare för den vårdbehövande.

Psykiska välbefinnandet är en del av det allmänna välbefinnandet. Man kan ta hand om sitt psykiska välbefinnande och stärka sina egna resurser. Om du sover för lite om nätterna, glömmer att äta under dagen eller hoppar över motion en längre tid kan du märka att du är trött, att saker känns besvärliga och att ingenting riktigt lyckas. Kom ihåg att ta hand om din kropps grundläggande behov, så tar du samtidigt hand om ditt psykiska välbefinnande.

Glöm inte att identifiera, sätta ord på och uttrycka dina egna känslor. Att ta hand om sociala relationer och dela glädjeämnen och sorger med närstående förbättrar din livskvalitet. Här har du fem sätt att stödja det psykiska välbefinnandet, som enligt forskning stärker den psykiska hälsan:

1. Ta kontakt: Kontakt med andra människor är grunden för psykiskt välbefinnande. Håll kontakt med dina närstående och vänner.
2. Rör på dig: Var aktiv på ett sätt som passar dig. Lägg till motion i dina dagar.
3. Märk stunden: Lev i nuet. Då kan du släppa oron över det förflutna och över framtiden och märka vad som är viktigt för dig.
4. Fortsätt att lära dig: Genom att lära dig nya saker håller du dig pigg mentalt och får upplevelser av att lyckas.
5. Ge till andra: En vänlig hälsning, ett leende och ett tack gör människor glada. Om du har tid och möjlighet ökar det psykiska välbefinnandet enligt forskning genom frivilligarbete och genom att hjälpa andra.

Det viktigaste är att du inte blir ensam.

Stiftelsen Miina Sillanpään Säätiö har publicerat den korta handboken TunneVaaka för att kartlägga närståendevårdarens resurser. TunneVaaka® är avsedd att hjälpa dig när du behöver stöd och upplever att du är ensam med känslor som känns svåra.  Det innehåller frågor som hjälper dig att begrunda dina egna psykiska resurser och bekymmer.  Handboken innehåller frågor inom områdena Huolivaaka (bekymmer) och Voimavaaka (resurser), som ger dig vägledning när du bedömer den aktuella situationen när det gäller belastningsfaktorer och resurser i vardagen. I handboken, som också innehåller själva mätaren, behandlas i koncis form bland annat närståendevårdarens olika roller i utmanande situationer samt känslor och sätt att reglera dem. Du får handboken och den handledning som behövs av hälsovårdaren.

Du hittar TunneVaaka-handboken också som PDF-fil via denna länk.

Känner du dig ensam eller utslagen eller är du rädd för att det är möjligt? Via hälsovårdarna för närståendevårdare kan du vid behov få en välfärdsremiss.  Syftet med den är att främja ditt välbefinnande, din hälsa och din delaktighet genom att hjälpa dig att hitta verksamhet som motsvarar dina behov. Om dina egna resurser inte räcker till för att lämna hemmet kan du utifrån en bedömning få stöd av en skolad länkperson.

FPA ordnar rehabiliterings- och anpassningskurser för närståendevårdare. På dessa kurser får du information, kamratstöd och stöd för vardagens funktioner. Rehabiliteringen är yrkesövergripande och sker i grupp. Man kan delta ensam eller tillsammans med den närstående som vårdas. Kurserna är avgiftsfria och det behövs inget läkarutlåtande eller annan medicinsk utredning för att ansöka om en plats vid en kurs. FPA ersätter också resor till rehabilitering. En närståendevårdare som är i arbetslivet kan dessutom få rehabiliteringspenning under rehabiliteringen och kan också ha rätt till andra förmåner och reseersättningar. 

Rehabiliteringskurser för närståendevårdare lämpar sig för vuxna som dagligen vårdar en vuxen närstående eller ett barn/en ungdom som är under 18 år gammal och har särskilda behov. Kursens målgrupp är närståendevårdare vars förmåga att klara av vardagen eller delta i meningsfulla aktiviteter har försämrats eller riskerar att försämras på grund av den belastning som närståendevården medför.

Deltagande tillsammans med den vårdbehövande förutsätter att den vårdbehövande är tillräckligt självständig i fråga om sin funktionsförmåga. Hen behöver inte kontinuerlig assistans eller övervakning under rehabiliteringen. Dessutom måste den vårdbehövande kunna delta i rehabilitering i grupp och i ett handlett rehabiliteringsprogram cirka 5 timmar per dag.

Mer information