Utmanande och tunga situationer i närståendevården
På den här sidan hittar du information och anvisningar om och stöd särskilt för tunga och utmanande situationer i närståendevården.
Innehållet på denna sida
Att ta hand om en annan person kan pröva närståendevårdarens ork, också om det inte har skett några förändringar i den närståendes hjälpbehov.
Ta hand om dig själv
- Träffa andra som är i en liknande situation och sök dig till kamratstöd
- Sök vid behov hjälp åt dig själv genom att kontakta en arbetstagare inom närståendevården
- Var medveten om dina egna gränser och ta hand om din egen ork
- Även om situationen är belastande finns det fortfarande saker och stunder i vardagen som ger mening, glädje och kraft.
- Skaffa information om den vårdbehövandes sjukdom
När vårdbehovet ökar eller förändras
När närståendevården förändras är det viktigt att bedöma hur förändringen påverkar vardagens smidighet och närståendevårdarens ork. Sådana situationer kan till exempel vara:
- att omsorgen och ansvaret ökar
- att vården blir mer bindande
- att nattlig vakande ökar
- förändringar i den vårdbehövandes beteende
- utmaningar med säkerheten hemma
- en känsla av otrygghet
När hjälpbehovet ökar är det viktigt att kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården. Då bedömer den ansvariga arbetstagaren och närståendevårdaren tillsammans de förändringar som har skett i hjälpbehovet och i möjligheterna att klara sig hemma, behovet av tjänster som stöder närståendevården, en eventuell justering av vårdarvodet, hur närståendevårdarens ledigheter har förverkligats och om de är tillräckliga, samt närståendevårdarens ork.
Utifrån bedömningen uppdaterar arbetstagaren och närståendevårdaren planen för stödet för närståendevård och kommer överens om behövliga tjänster. Vid behov bedöms den vårdbehövandes situation också inom hälso- och sjukvården, till exempel när det gäller vård och medicinering. Kontakta vid behov den aktör som ansvarar för den vårdbehövandes hälso- och sjukvård. Vid behov kan situationen bedömas och planeras på ett yrkesövergripande sätt tillsammans med social- och hälsovården och andra aktörer.
Bekanta dig också med tjänster som stöder närståendevårdarens ork:
Tjänster vid rätt tidpunkt inom närståendevården
Situationerna inom närståendevården förändras med tiden. Korrekt valda tjänster vid rätt tidpunkt hjälper till att stödja den vårdbehövandes vardag och närståendevårdarens ork.
När man ännu i huvudsak klarar av vardagen självständigt, men stöd behövs då och då:
Hjälpmedel och kinestetik: stöder trygg rörlighet och underlättar vardagens funktioner.
Dagverksamhet för äldre:
- upprätthåller funktionsförmågan hos äldre vårdbehövande och ger meningsfull sysselsättning
- erbjuder den vårdbehövande sociala kontakter
- ger närståendevårdaren en viktig andhämtningspaus
Det är bra att ta dessa tjänster i bruk i ett tidigt skede för att stödja närståendevårdarens välbefinnande och ork samt den vårdbehövandes funktionsförmåga.
När vårdbehovet ökar och vardagen belastar mer:
- Hemvård eller hemservice för barnfamiljer: hjälp till exempel med tvätt och vardagliga funktioner.
- Stödteamet och andra öppenvårdstjänster: extra stöd i vardagliga situationer och handledning.
- Ambulerande familjevård: vård ges i hemmet för viss tid – möjliggör vilostunder för närståendevårdaren.
- Trygghetstelefon och välfärdsteknologi: ökar säkerheten och gör det möjligt att bo hemma längre.
Lämpliga när närståendevårdaren behöver regelbundet stöd i vardagen.
När närståendevården kräver förändringar i boendet för att det ska vara möjligt att klara sig hemma:
- Seniorboende: tillgängligt och tryggt boende för äldre, där tjänsterna finns nära.
- Ändringsarbeten i bostaden: det görs nödvändiga ändringar i bostaden för att stödja möjligheterna att klara sig och bo tryggt hemma.
Är lämpliga när självständigheten minskar, men heldygnsomsorg ännu inte behövs.
Många tjänster kan användas parallellt med närståendevården.
Det är ändå bra att beakta att vårdansvaret eventuellt fördelas mellan dlera när antalet tjänster ökar, vilket kan påverka storleken på stödet för närståendevård.
När behovet av vård är kontinuerligt och bindande:
- Serviceboende med heldygnsomsorg: vård och tillsyn erbjuds dygnet runt.
I dessa skeden övergår ansvaret för vården i huvudsak till yrkesutbildade och närståendevårdarens roll förändras till att stödja den närstående.
Kom ihåg: Syftet med tjänsterna är att stödja både en god vardag för den vårdbehövande och närståendevårdarens ork – det lönar sig att ta emot hjälp tillräckligt tidigt.
Vad är bra att veta när närståendevården förändras?
Arvodet för stöd för närståendevård kan höjas, om närståendevården har långvarigt eller permanent blivit mer bindande eller krävande och uppfyller grunderna för en högre arvodesklass. I Soites Grunder för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisning fastställs vårdarvodenas nivåer enligt hur bindande vården är samt enligt vårdbehovet och hur krävande vården är.
Du kan ansöka om höjning av stödet för närståendevård genom att kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården. En höjning av arvodet för stöd för närståendevård kräver en ny bedömning av närståendevården. Det fattas ett nytt beslut utifrån bedömningen.
Om orsaken till den vårdbehövandes vård på avdelning är något som påverkar närståendevården, är det viktigt att kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården.
Hemgång från avdelningsvård sker i regel när det bedöms vara möjligt och tillräckligt tryggt utifrån måendet och funktionsförmågan. En förutsättning för hemgången är att det är möjligt att klara av vardagen hemma antingen med närståendevårdarens stöd eller med hjälp av behövliga tjänster.
I vissa situationer kan hemgången ske via rehabiliterande intervallvård. Man strävar då efter att stödja och stärka den vårdbehövandes funktionsförmåga innan hen återvänder hem.
Planeringen av hemgången inleds under vårdperioden. I planeringen beaktas bland annat:
- den vårdbehövandes vård-, hjälp- och stödbehov samt möjligheterna att klara sig hemma
- närståendevårdarens ork och stödbehov
Planeringen görs i samarbete med den vårdbehövande och närståendevårdaren. Vid behov samarbetar dessutom yrkesutbildade inom social- och hälsovården. Närståendevårdaren kan också be om en vårdförhandling för bedömning av situationen.
I samband med hemgången bedömer man vid behov till exempel behovet av hjälpmedel och andra stödåtgärder. Tjänster och stödformer ordnas i den utsträckning det är möjligt och utifrån det individuella behovet.
Målet är att främja en så trygg hemgång som möjligt samt att stödja närståendevårdarens ork med de medel som finns tillgängliga.
Det kan bli aktuellt att ansöka om en plats inom serviceboende när den vårdbehövandes vård är bindande och tung dygnet runt eller när det inte är tryggt att bo hemma. Serviceboende erbjuds både i Soites egna enheter och hos privata serviceproducenter.
Du kan ansöka om serviceboende elektroniskt eller med en blankett:
- med en Ansökan om tjänster för äldre
- med en Ansökan om service för personer i arbetsför ålder
- med en Ansökan om funktionshinderservice.
Ansökningarna och anvisningar för hur de ska fyllas i hittar du under rubriken ”Fyll i ansökningar och blanketter” på DigiSoite-sidan:
Du hittar information om serviceboende med heldygnsomsorg som tjänst, avgifter i anslutning till tjänsten och stöd som kan sökas här:
Du kan be en SAS-skötare (äldre) eller byrån för funktionshinderservice (personer med funktionshinder) om mer information om serviceboende med heldygnsomsorg.
När den vårdbehövande flyttar påverkar det hemmets ekonomi. Det är förståeligt att man funderar över frågor kring ekonomin. När den vårdbehövande flyttar till serviceboende blir närståendevårdarens egen ekonomi mer beroende av hen själv, särskilt om den vårdbehövande är hens make/maka eller ett vuxet barn.
I och med serviceboende upphör rätten till stöd för närståendevård och den vårdbehövande börjar betala avgift för serviceboendet.
Du hittar mer information om hur vårdavgifterna fastställs här:
I den situationen finns det också skäl att kontrollera att både närståendevårdarens och den vårdbehövandes sociala förmåner är ajour. Det lönar sig för närståendevårdaren att utreda rätten till:
- FPA:s bostadsbidrag
- FPA:s vårdbidrag för pensionstagare eller handikappbidrag
- vid behov utkomststöd
- ensamförsörjartillägg till barnbidraget, om en närståendevårdare som vårdat sin make/maka har minderåriga barn hemma
- arbetslöshetsförmån
- yrkesinriktad rehabilitering eller någon annan stödåtgärd för utbildning, om närståendevårdaren har länge varit borta från arbetsmarknaden
Du hittar mer information om förmåner via de följande länkarna:
Du kan också ansöka om nedsättning av klientavgiften hos Soite, om uppbärandet av avgiften äventyrar:
- klientens eller familjens förutsättningar för utkomst
- fullgörandet av den lagstadgade försörjningsplikten.
Nedsättning av klientavgift kan ansökas i fråga om avgifter inom socialservicen samt i fråga om inkomstrelaterade avgifter inom hälso- och sjukvården.
Utmaningar med orken
Utmaningarna med en närståendevårdares ork hänger ofta ihop med belastningen i vardagen, som beror på att närståendevården är krävande och bindande, på hushållssysslor och eventuell social isolering. Utmaningar är fysisk och psykisk utmattning samt svårigheter att hitta egen tid och tid för att tillgodose de egna behoven. Stöd och hjälp finns ändå att få: till exempel närståendevårdarens lagstadgade ledigheter, kamratstöd och närståendevårdens hälsovårdartjänst.
Använd din rätt till ledighet: Närståendevårdare som har ingått ett avtal med välfärdsområdet har rätt att ha ledigt minst tre dygn per kalendermånad.
Om du behöver råd och stöd för att ordna ledigheter kan du kontakta arbetstagarna som ansvarar för närståendevården.
I planen för stödet för närståendevård har man samlat de planerade tjänster som stöder närståendevården. Om de planerade tjänsterna inte svarar mot behovet, kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården.
Situationen kan bedömas tillsammans med arbetstagaren som ansvarar för närståendevården. Vid behov kan man fundera på om det bör göras ett bedömningsbesök och om planen för stödet för närståendevård behöver uppdateras. Planen kan vid behov granskas i samarbete med olika tjänster.
Även om stöd finns att få kan det väcka motstridiga känslor att ta emot det. Du kan till exempel uppleva:
- oro för hur den vårdbehövande klarar sig och hurdan vård hen får
- skuldkänslor eller känslor av att behöva släppa ifrån sig
- osäkerhet kring vad som är den rätta lösningen
- oro för kostnaderna som tjänsterna medför
Du kan berätta om dina erfarenheter och bekymmer för arbetstagaren som ansvarar för närståendevården eller för hälsovårdaren. Det viktiga är att tillsammans hitta lösningar som stöder er i närståendevården.
Situationerna i närståendevården är olika, och ibland kan vardagen vara mycket belastande. Då kan även små stunder som stöder den egna orken vara betydelsefulla – enligt de egna resurserna.
Du kan till exempel fundera över:
- Vad som ger dig åtminstone lite kraft eller lättnad i vardagen?
- Finns det någon liten stund eller aktivitet som hjälper dig att hämta andan?
- Finns det något du tidigare har tyckt om och som du kunde återinföra i ditt liv åtminstone delvis?
I området finns verksamhet och kamratstöd som ordnas av kommuner och organisationer. Du kan att delta när det känns lämpligt för dig själv.
På den följande webbplatsen finns mer information om olika tjänster:
Om det inte är möjligt eller aktuellt att delta i verksamhet utanför hemmet kan man vid behov också gå igenom andra sätt att ordna vården av den vårdbehövande. Det kan handla om lagstadgade ledigheter, tillfällig vård, tjänster som tillhandahålls hemma eller stöd för den närstående.
Möjligheterna kan utredas genom att kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården eller närståendevårdarnas hälsovårdare.
Ditt välbefinnande kan försämras i närståendevårdens situationer av:
- nattligt vakande eller avbruten sömn
- ständig brådska eller beredskap
- stress och oro
- för lite hjälp eller att behöva klara sig ensam
Den egna orken kan stödjas i vardagen enligt de egna resurserna.
Du kan till exempel ha nytta av att:
- Hålla fast vid vardagsrytmen, åtminstone i små avsnitt
- Röra på dig lätt i den utsträckning det är möjligt
- Äta regelbundet, också lätta måltider räcker
- Förstå dina egna gränser och be om hjälp i tid
Närståendevårdens hälsovårdare erbjuder närståendevårdare undersökningar av välbefinnande samt råd och handledning för att stödja välbefinnandet.
Läs mer om hälsosamma levnadsvanor här:
Som närståendevårdare kan du hamna i situationer med den vårdbehövande som väcker ilska eller frustration. Till exempel kan övergångssituationer eller att samma sak upprepas gå på nerverna. Det är mänskligt att bli arg. Det avgörande är hur man reagerar på känslan. Om känslan får ett okontrollerat utlopp kan det såra eller skrämma den andra personen.
Det är bra att få information om den vårdbehövandes sjukdom. När man förstår hur sjukdomen påverkar beteendet är det lättare att förhålla sig till situationer. Förändringar som sjukdomen orsakar kan belasta närståendevårdaren, även om den vårdbehövande inte gör dem avsiktligt.
Mer information och stöd underlättar situationen och lindrar oron eller skuldkänslorna. Stöd får du från den enhet som ansvarar för vården av den vårdbehövande eller från närståendevårdens arbetstagare eller hälsovårdaren.
Att förutse och följa med den egna orken hjälper till att förebygga svåra situationer.
Att fundera på:
- Hur kan jag visa min ilska utan att såra den andra personen?
- I hurdana situationer behöver jag sätt att lugna ner mig?
- Tar jag hand om min egen ork?
- Vilket slags stöd skulle hjälpa mig nu?
Genom att tala med andra närståendevårdare som är i en liknande situation kan du få nya synvinklar och stöd.
Närståendevårdarnas föreningar erbjuder kamratstödsverksamhet för närståendevårdare. Dessutom erbjuder andra organisationer och församlingar olika slags stöd i olika livssituationer.
Krissituationer
Närståendevården kan plötsligt bli tung, till exempel om den närståendes hälsotillstånd försämras, om de egna resurserna minskar eller om det blir svårare att få vardagen att fungera.
Närståendevårdarens och den vårdbehövandes uppfattningar om behovet av och användningen av tjänster kan ibland gå isär. Ordnandet av ledigheter inom närståendevården kan orsaka meningsskiljaktigheter, om den vårdbehövande till exempel inte vill åka till planerad intervallvård eller tillfällig vård.
Användningen av stödtjänster och ledigheter inom närståendevården stöder närståendevårdarens ork, och därför är det viktigt att trots meningsskiljaktigheter hitta lösningar så att tjänster kan användas. Om det väcker motstånd eller osäkerhet att ta emot tjänster kan situationen behandlas tillsammans.
Vid diskussion om meningsskiljaktigheter är det viktigt att:
- diskutera situationen och lyssna på den vårdbehövandes erfarenheter och bekymmer
- tillsammans diskutera olika alternativ i fråga om stödtjänster och ledigheter inom närståendevården, till exempel om det är lämpligare att ordna tjänsten i hemmet eller utanför hemmet
- gå igenom målen och nyttan med ledigheterna inom närståendevården eller den tjänst som ordnas för båda parter
- gå framåt med små steg (till exempel bekanta sig med tillfällig vård/intervallvård eller först prova på kortare perioder)
Vid behov kan yrkesutbildade tas med som stöd i situationen. Arbetstagaren som ansvarar för närståendevården ger information om alternativen och stöder er i att hitta en gemensam lösning.
Om möjligt, be om stöd och hjälp av närstående. Närstående kan till exempel delta i diskussioner, uppmuntra till att använda tjänster, hjälpa till med arrangemangen i vardagen och stödja i beslutsfattandet.
Orsaken till behovet av att ordna tillfällig vård för den vårdbehövande kan vara någon annan orsak som beror på närståendevårdaren eller den vårdbehövande än närståendevårdens ledighet. Orsaken kan till exempel vara att närståendevårdaren insjuknar eller har ett planerat ingrepp, att den vårdbehövandes funktionsförmåga försämras eller att hen inte klarar sig.
Tillfällig vård ordnas enligt situationen och behovet. Vården kan i mån av möjlighet ordnas antingen med hjälp av tjänster som tillhandahålls hemma eller inom intervallvård/vid en enhet för tillfällig vård.
Det är viktigt att tillräckliga uppgifter om klientens hälsotillstånd, funktionsförmåga och aktuella situation förmedlas till den tjänst som ordnar den tillfälliga vården, så att vården kan ordnas och den fortsatta vården planeras. Närståendevårdaren har en central roll i att förmedla denna information: hen ger de uppgifter om den vårdbehövandes vård och individuella behov som är väsentliga för genomförandet av vården. Till intervallvård och en enhet för tillfällig vård behöver klienten ta med sig sina egna läkemedel, blöjor och andra vårdartiklar samt extra omgångar av kläder.
Kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården för att ordna tillfällig vård.
Om närståendevårdaren insjuknar plötsligt är det viktigt att se både till att närståendevårdaren får hjälp och att den vårdbehövande får vård.
Uppgiften om rollen som närståendevårdare har antecknats i närståendevårdarens patientuppgifter. Anteckningen hjälper de yrkesutbildade att förstå situationen och snabbt ordna behövlig hjälp för den vårdbehövande. Om närståendevårdaren hamnar på sjukhus ordnas det tillfällig vård för den vårdbehövande enligt behovet. Tillfällig vård kan till exempel vara avlösarservice, intervallvård, familjevård eller hemvård.
Vem ordnar hjälpen?
- Under tjänstetid: de yrkesutbildade som ansvarar för närståendevården eller socialjouren
- Under kvällar, nätter och veckoslut: socialjouren eller enligt överenskommelse någon annan yrkesutbildad, till exempel en sjukskötare vid jouren
Om närståendevårdaren insjuknat ska detta meddelas snarast möjligt till den yrkesutbildade som ansvarar för närståendevården. Om närståendevårdaren insjuknar avbryts utbetalningen av stödet för närståendevård. Om anmälningsskyldigheten inte följs och stöd för närståendevård betalas ut utan grund, återkrävs det extra stöd som betalats ut.
Med tanke på eventuella nödsituationer är det bra att även lägga till kontaktuppgifter för en annan närstående i den vårdbehövandes uppgifter. Du kan be en yrkesutbildad inom social- eller hälsovården att lägga till uppgifterna. Då vet yrkesutbildade vem de kan kontakta vid behov.
Utmaningar i fråga om den vårdbehövandes hälsotillstånd kan till exempel handla om ett försämrat mående, en förvärrad sjukdom eller förändringar som påverkar förmågan att klara av vardagen.
Utmaningarna kan till exempel synas som:
- svårigheter med att röra sig eller med balans
- ett försämrat minne
- långvariga sjukdomar eller ett ökat vårdbehov
- trötthet, förändringar i sinnesstämningen eller oro
- en känsla av otrygghet eller ett ökat hjälpbehov
Förändringar i hälsotillståndet kan komma plötsligt eller utvecklas så småningom. De kan påverka den vårdbehövandes vardag, men också närståendevårdarens ork.
Det är viktigt att närståendevårdaren i tid berättar om förändringar i den vårdbehövandes mående för de yrkesutbildade som deltar i vården och ordnandet av tjänster. Du kan få hjälp och råd till exempel av arbetstagaren som ansvarar för närståendevården, hälsovården eller av andra vårdande aktörer.
Det är viktigt att tala om rusmedelsbruk som en del av välbefinnandet. Både närståendevårdarens och den vårdbehövandes rusmedelsbruk kan påverka vardagen, orken och säkerheten. Det är viktigt att vara medveten om eventuella risker med bruket, om de egna gränserna, och om det ansvar som rollen som närståendevårdare medför.
Om du oroar dig för ditt eget eller en närståendes rusmedelsbruk, för ärendet på tal i ett så tidigt skede som möjligt med en yrkesutbildad person. Du kan till exempel kontakta närståendevårdarnas hälsovårdare, servicen vid missbruk, hälsocentralen, företagshälsovården, A-kliniken eller en klinik för missbrukare. Stöd erbjuds också av kamratstödsgrupper samt organisationer och församlingar.
Mer information
Soites service vid missbruk och beroenden erbjuder hjälp för personer som lider av ett beroende samt för deras närstående:
Hälsosamma levnadsvanor består av flera delområden: motion, näring, sömn och drogfrihet. På Soites sida har det samlats tips och tjänster som främjar hälsosamma levnadsvanor:
Du kan också bedöma ditt rusmedelsbruk med hjälp av Psykportens test. Med hjälp av testet får du information om huruvida din alkoholkonsumtion är måttlig eller om den är förenad med förhöjda risker:
Närståendevården kan vara belastande, och därför är det som närståendevårdare viktigt att följa med den egna psykiska hälsan. Långvarig trötthet, en försämrad sinnesstämning eller minskade resurser kan vara tecken på utmattning eller depression.
Om du upplever att din ork har försämrats, diskutera din situation med en yrkesutbildad, till exempel med arbetstagaren som ansvarar för närståendevården eller med en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården. Stöd finns också att få från olika organisationer och kamratstödsgrupper.
Syftet är att stödja orken i vardagen och säkerställa att du inte blir ensam i situationen.
Mer information
Med Psykportens symtomtest kan du bedöma dina depressionssymtom:
Våld kan förekomma på många olika sätt i närståendevården, och det är inte alltid lätt att känna igen det som våld. Det kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, kontrollerande eller det kan vara fråga om illabehandling, såsom hot, nedvärdering, begränsning av vad den andra personen gör eller försummelse av vård. Känslor av rädsla och otrygghet är vanliga i våldssituationer och kan tyda på att gränser har överskridits.
Testa din egen situation på följande webbplatser:
Om det förekommer rädsla eller otrygghet i situationen är det viktigt att föra saken på tal. Du kan kontakta arbetstagaren som ansvarar för närståendevården eller en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården eller socialservicen. Det rekommenderas att du söker stöd och hjälp i ett så tidigt skede som möjligt.
Hjälp finns att få från följande aktörer både för personer som upplevt våld och för personer som använt våld:
Ta också hand om dig själv!
Närståendevårdarens välbefinnande är en central faktor för att upprätthålla en trygg och respektfull omsorgsrelation. Situationen i närståendevården kan vara belastande, och när belastningen ökar kan de utmanande situationerna i vardagen bli fler. Därför är det viktigt att följa med den egna orken och det egna välbefinnandet:
- trötthet och stress
- tillräcklig vila och ledighet
- att be om stöd och kamratstöd
Vård i livets slutskede är ofta belastande och känsligt både för den vårdbehövande och för närståendevårdaren. Krissituationer kan uppstå plötsligt eller de kan hänga ihop med att den vårdbehövandes mående försämras klart. I sådana situationer är det viktigt att veta hur man ska agera och var man får hjälp.
När patienten besöker den palliativa polikliniken för första gången upprättas det en vårdplan för hen. I den står det hur man ska handla om symtomen förvärras. Patienten får också kontaktuppgifter så att hen kan ringa vid behov.
Under tjänstetid kan du kontakta den palliativa polikliniken. Utanför tjänstetid får du anvisningar via telefonsamtalet om vart du ska vända dig.
Mer information
Förberedelse inför att närståendevården upphör och inför den kommande förändringsfasen
Att närståendevården upphör innebär ofta en betydlig förändring i livssituationen. I stödmodellens sista steg har det samlats information om hur närståendevården avslutas i olika situationer och om tjänster som kan fås som stöd under förändringsfasen: