Flytta dig till innehållet
Mellersta Österbottens välfärdsområde
Uträtta ärenden på DigiSoite Sök
Sök

Stöd och psykisk vård för under 18 år gamla personer vid misstanke om våld

Om en minderårig misstänks ha utsatts för ett våldsbrott krävs det bedömning av barnets och familjens behov av stöd också om våldet varit lindrigt och inte har orsakat fysiska skador. Utredningsprocessen kan vara en belastning för familjen och stöd behövs också om misstanken visar sig vara obefogad eller förblir oklar.

Om en minderårig misstänks ha utsatts för ett våldsbrott finns det skäl att bedöma barnets mående helhetsmässigt. Det kan vara på många sätt skadligt för ett barn och en ung person att utsättas för våld. Även om våldet vore juridiskt bedömt lindrigt och även om de fysiska skadorna som det orsakat inte kräver medicinsk behandling, bör en yrkesutbildad person bedöma barnets och hela familjens behov av stöd och vård. Undersökningsprocessen gällande misstänkt våld är redan i sig själv ofta en belastning för hela familjen, och familjen kan behöva stöd också i de fall där misstanken om våld senare visar sig vara obefogad eller förblir oklar.

Vid en brottsmisstanke är det möjligt att få hjälp av olika aktörer. Om det visar sig vara motiverat med tanke på hur barnet mår, kan barnet överföras direkt till vård antingen inom primärvård eller inom specialsjukvård. Yrkesutbildade ordnar en tillräckligt lång uppföljning efter våldsamma situationer eftersom symtomen kan framkomma först efter en lång tid. Det är viktigt att ordna uppföljning också om det inte först verkar finnas behov av hjälp eller om barnet eller vårdnadshavaren tackar nej till de tjänster som erbjudits efter en våldsam situation. Ett svårt trauma i barndomen som inte har behandlats har en nedsättande verkan på hälsan i ungdoms- och vuxenåldern.

Vid våldsamma situationer och situationer där våld misstänks beaktar yrkesutbildade ett traumamedvetet arbetssätt när de arbetar med kunder. Man försöker öka kundens trygghetskänsla bland annat genom att samarbeta på ett pålitligt och förutsägbart sätt och genom kontinuitet i kundrelationerna.

Om du misstänker att en minderårig blivit utsatt för våld, ska du anmäla det i brådskande ordning till socialvårds- och/eller polismyndigheten. Du kan handla så också om våld riktats mot dig själv eller ditt barn. Kontakta myndigheten först per telefon och handla enligt de instruktioner du får.

Socialjouren

  • jour dygnet runt

Polisen

  • brådskande situationer: ring nödnumret 112
  • elektronisk brottsanmälan
  • polisens rådgivningstjänst

Yrkesutbildade är bundna av den anmälningsskyldighet gällande barn som föreskrivs i lag.

Mer information om brottsprocessen finns på Brottsofferjourens webbplats.

I våldsamma situationer är det primärt att säkerställa att barnet inte löper risk att på nytt bli utsatt för våld. Socialservicen och polisen samarbetar i frågor kring säkerställande av säkerheten.

Socialservicen får veta om en misstanke om våld mot ett barn antingen av den som anmäler fallet eller av polisen. Du kan själv vara i kontakt med socialjouren, nödnumret eller din egen socialarbetare.

Socialservicen kontaktar familjen och man kommer överens om en samtalstid/åtgärder. De bedömer tillsammans med familjen/barnet hur brådskande situationen är och hurdana tjänster eventuellt behövs i situationen. Socialservicen samarbetar med hälso- och sjukvårdens aktörer och kan hänvisa till hälso- och sjukvårdstjänster.

Under 16 år gamla personer

  • Undersöks i barnakuten.
  • Om det har gått mindre än två veckor sedan det misstänkta våldet och/eller om barnet har ont, blöder eller har en skada, bör barnet undersökas i brådskande ordning.
    • Ring alltid först barnakuten: per telefon görs en närmare bedömning av hur brådskande undersökningen är och man kommer överens om en dag och tid för undersökningen.
    • Barnet/den unga får inte tvätta sig eller byta kläder.
  • Om det gått mer än två veckor sedan händelsen och barnet har inte ont, blöder inte och har inga skador, gör en brottsanmälan till polisen. En läkarundersökning görs vid behov på begäran av polisen.
  • Beakta: Om en undersökning inte är nödvändig med tanke på polisens förundersökning, men det finns oro över barnets hälsotillstånd, är det bra att söka sig till undersökningar till exempel via barnrådgivningen, skolhälsovården eller hälsocentralen.

Över 16 år gamla personer

  • Misstanke om sexuellt våld undersöks vid Seri-stödcentret
    • Barnet/den unga får inte tvätta sig eller byta kläder.
  • Andra misstankar om våld undersöks i samjouren.
  • Beakta: Om en undersökning inte är nödvändig med tanke på polisens förundersökning, men det finns oro över den ungas hälsotillstånd, är det bra att söka sig till undersökningar till exempel via studerandehälsovården eller hälsocentralen.

En våldsam situation eller en misstanke om en sådan kan utlösa en krissituation hos barnet eller hens förälder. Då behövs ofta utomstående hjälp, eftersom de tidigare tillvägagångssätten och sätten att klara sig inte räcker till i den nya situationen. Hjälp kan behövas för att behandla känslor, men också för att sköta om grundläggande behov och andra praktiska saker. Under krishjälpen bedömer man dessutom barnets och den vuxnas behov av fortsatt hjälp och arbete med yrkesutbildade.

Barnet och föräldrarna kan få krishjälp av följande aktörer:

Det centrala målet med psykosocialt stöd i ett tidigt skede är att återställa trygghetskänslan och på så sätt få barnet att må bättre samt minimera psykiska efterverkningar efter upplevelser av våld. Stödet består av bland annat handledning och rådgivning samt praktiskt stöd i fråga om att sköta grundläggande ärenden. Dessutom stärker man det naturliga sociala nätverket. Man normaliserar känsloreaktioner och lär sig sätt att reglera känslor. Förståelse och hopp stärks. Det är möjligt att återhämta sig även från svåra händelser. Det ges stöd så att vardagen kan fortsätta. Ju yngre ett barn är, desto mer hjälper man hen genom att stödja förälderns funktionsförmåga och mående.

Barnet och föräldern kan få psykosocialt stöd av följande aktörer:

Psykisk vård på basnivå genomförs av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Tjänster inom psykisk vård och bedömning erbjuds av:

Mellersta Österbottens centralsjukhus ansvarar för barnpsykiatriska och ungdomspsykiatriska vården.  Man kommer till barnpsykiatriska tjänster huvudsakligen med remiss från en läkare. Ungdomspsykiatriska öppenvården fungerar utan remiss. Specialsjukvårdens bedömning sker i samarbete med skolhälsovården, elev- och studerandevården och andra samarbetspartner på basnivån.

Barnets mående och behovet av fortsatt arbete bedöms på varje nivå av stöd och vård. Barnet hänvisas vid behov till tjänster som innebär mer stöd.

Yrkesutbildade ordnar en tillräckligt lång uppföljning efter våldsamma situationer eftersom symtomen kan framkomma först efter en lång tid. Det vore bra att genomföra uppföljning i minst ett halvår efter det som skett. Det är viktigt att ordna uppföljning också om det inte först verkar finnas behov av hjälp eller om barnet eller vårdnadshavaren tackar nej till de tjänster som erbjudits genast efter en våldsam situation.

Uppföljning kan ordnas av en aktör som ansvarat för tidigare stöd eller av barnets socialarbetare ifall barnet är klient hos familjesocialarbetet eller barnskyddet. Ifall klientskap inte finns utreder socialservicen vilken aktör som tar ansvar för uppföljningen, till exempel elev- och studerandevården.

Principer för stöd och vård:

  • De yrkesutbildade beaktar ett traumamedvetet arbetssätt i all sin verksamhet
  • Bedömningen av barnets och familjens situation och hjälpbehov inleds så tidigt som möjligt
  • En bedömning av barnets säkerhet och förebyggande av nya våldsamma situationer är de primära åtgärderna
  • Inledningsvis stabiliseras och ordnas tillräckligt stöd för vardagen 
  • Man hjälper klienten så att hen kan identifiera sina egna behov, och man försäkrar sig om att det är möjligt att få tag i en yrkesutbildad person. Vid en kris kan det vara svårt att bedöma det egna hjälpbehovet. 
  • I arbetet strävar man efter att arbetstagarna byts så lite som möjligt: vid behov inleds bedömningen och vården direkt i primärvården på basnivå eller inom specialsjukvården
  • Om det är nödvändigt att byta arbetstagare försöker man göra det stegvis.
  • Det ordnas tillräckligt lång uppföljning efter det skedda, också om det inte förekommer symtom
  • Ett svårt trauma i barndomen som inte behandlas har en nedsättande verkan på hälsan i ungdoms- och vuxenåldern

Även om alla former av våld som en minderårig upplever är en grund för en helhetsbedömning av barnets situation, finns det också situationer där det krävs särskilt noggrann bedömning samt stöd. Sådana situationer är

  • våld inom familjen
  • allvarligt eller långvarigt våld
  • barnet har upplevt skadliga händelser tidigare i barndomen
  • barnet har tidigare psykiska/fysiska symtom eller sjuklighet
  • barnet har en intellektuell funktionsnedsättning eller andra utmaningar med att behandla information
  • barnet har en stark upplevelse av skuld
  • Det finns få faktorer som främjar återhämtningen i barnets omständigheter eller till och med faktorer som äventyrar återhämtningen
  • barnet löper förhöjd risk att på nytt bli offer
  • det finns en anhopning av psykosociala riskfaktorer i familjen.

Ta en titt också på dessa