Bedömning av blodproppsrisk hos en person som har coronavirussjukdomen

1. Användning av mediciner som hämmar blodkoagulation

Om du använder någon av de mediciner som listats nedan och som hämmar blodkoagulation, har du skydd mot blodproppsrisken som en coronavirusinfektion medför.

• S.k. blodförtunnande mediciner (Marevan, Eliquis, Xarelto, Lixiana, Pradaxa)
• Heparinbehandling som injiceras under huden (Fragmin, Innohep, Inhixa, Ghemaxan, Enoxaparin Becat)

Om du inte använder någon av de ovannämnda medicinerna som hämmar blodkoagulation, kan det hända att du löper risk att få en blodpropp till följd av en coronavirusinfektion. Kontrollera först din symtombild och sedan riskfaktorerna.

2. Symtombilden 

Uppfylls något av de nedanstående kriterierna i ditt fall:

• feber > 37,5°C
• svår hosta
• andnöd

Vid lindriga infektioner behövs ingen medicin som förhindrar blodproppar.

Om du har kraftiga symtom, gå till punkt 2.1 och fortsätt med bedömningen.

2.1 Riskfaktorer

Har du minst en av de riskfaktorer som listas nedan (avsevärd blodproppsrisk):

•  Tidigare blodpropp i ven eller artär
•  Benägenhet för blodproppar (t.ex.: APC-resistens, Faktor V Leiden-mutation, protombingenmutation G20210A, brist på antitrombin eller protein C eller protein S, essentiell trombocytos, polycytemia vera, myelom, PNH-sjukdom, fosfolipidantikroppssyndrom)  
•  Aktiv cancersjukdom eller malign blodsjukdom
•  Multipla skador eller färsk ryggmärgsskada
•  Stor operation inom <1 månad och/eller aktuellt sängläge på grund av operationen
• Graviditet
• Förlossning eller ett kejsarsnitt mindre än 6 veckor tidigare

ELLER

Har du minst tre av de riskfaktorer som listas nedan:

• Åldern minst 60 år
• BMI (kroppsmasseindex) över 30 Länk: BMI-kalkylator
• Sitter i rullstol eller är förlamad
• Hjärt- eller kärlsjukdom (högt blodtryck med god terapeutisk balans räknas inte)
• Venös insufficiens i de nedre extremiteterna
• Diabetes
• Fettlever
• Autoimmun sjukdom (bl.a. Crohns sjukdom, sårig tjocktarmsinflammation, bindvävssjukdom ledgångsreumatism)
• Svår njursjukdom
• Nyligen genomgången operation (inom sex veckor), fraktur i extremitet eller slutet gips på benet 
• Östrogenersättning (genom munnen, inte gel eller plåster) eller kombinerat p-piller (gäller inte preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon, dvs. minipiller)
• Som psykofarmaka klozapin (Leponex, Froidir, Clozapine Accord)
• Rökning.

ELLER

Du är ≥ 60 år gammal OCH i huvudsak i sängläge i över tre dygn.

3. Instruktioner – vad ska jag göra?

Om du har någon av de symtom som beskrivs vid punkt 2 och du har minst en av riskfaktorerna i första gruppen (avsevärd blodproppsrisk) eller om du har minst tre riskfaktorer i andra gruppen eller om du är ≥ 60 år gammal och i huvudsak i sängläge i över tre dygn kontakta den egna vårdcentralen:

Beakta dock att de frågor som ställts här används för screening och du behöver inte nödvändigtvis blodproppsförebyggande medicin trots riskfaktorer.

Under en coronavirusinfektion kan man minska risken för blodpropp/trombos:

• genom att dricka tillräckligt mycket (vanligtvis 2,5 liter per dag)
• genom att byta ställning tillräckligt ofta
• om du är sängliggande, försök ändå stiga upp och gå regelbundet, byt ställning, rör på benen och undvik sömnmedel
• genom att röra på dig inomhus beroende på hälsotillståndet
• genom att använda stödstrumpor när du är i sängläge om du har sådana och om du har använt sådana också annars för att förebygga blodproppar
• se till att ta de blodtrycks-, diabetes- och kolesterolmediciner som förskrivits åt dig enligt anvisningarna. Följ med ditt blodtryck och dina blodsockervärden om du har mätare hemma
• sluta röka
• iaktta god mun- och tandhygien.

Kontakta hälso- och sjukvården genast om du har symtom på blodpropp, som t.ex. smärta i ben, arm eller i bröstet eller andnöd, huvudvärk som blir värre, symtom bara på andra sidan av kroppen eller magsmärtor.

Personer som hör till en riskgrupp bör kontakta sjukvården med lägre tröskel än andra. Till riskgrupper hör:

• alla som fyllt 60 år
• personer som har:
  • en svår hjärtsjukdom
  • en lungsjukdom som är i dålig terapeutisk balans
  • diabetes som lett till organskador
  • en kronisk lever- eller njursvikt
  • en sjukdom som försvagar motståndskraften, t.ex. cancer som aktivt behandlas med cytostatika
  • personer som har medicinering som kraftigt försvagar motståndskraften (t.ex. kortisonbehandling med stora doser)
  • eller är gravida.

Om det till följd av coronavirussjukdom ordineras ett läkemedel som förhindrar blodproppar måste patienten betala själv för läkemedlet.