Flytta dig till innehållet

Mellersta Österbottens välfärdsområde

Mellersta Österbottens välfärdsområde är ett offentligt organ separat från kommuner och stat, med självstyre. Det består av Soite, Räddningsverket och en del av de anställda inom Mellersta Österbottens kommuner och städer (till exempel skolkuratorer och psykologer) samt tre Kårkullaenheter. Välfärdsområdet ansvarar för att organisera offentligt finansierad social- och hälsovård och räddningstjänst i Mellersta Österbottens område. Mellersta Österbottens välfärdsområde inleder sin verksamhet 1.1.2023.

I Mellersta Österbotten medför välfärdsområdesreformen endast några få verksamhetsförändringar. Organisationsstrukturen och administrationen förändras, och finansieringen sköts av staten istället för kommunerna, men operativt är förändringarna små. I Mellersta Österbotten har sedan 2017 social- och hälsovårdssamkommunen Soite fungerat på samma sätt som ett välfärdsområde. Nu expanderar verksamheten till att även omfatta räddningsväsendet. Samtidigt kommer dock området också att krympa när Kronoby och Reisjärvi övergår från Mellersta Österbottens välfärdsområde till sina egna landskap.

I Mellersta Österbottens välfärdsområde bevaras alla fungerande delar av de tidigare organisationerna. Samtidigt är det möjligt att åtgärda problem från tidigare organisationer som kräver korrigering eller utveckling. Arbetsgivaren för cirka 4 000 anställda kommer att ändras, men i de flesta fall kommer arbetsuppgifterna, arbetsplatsen och närmaste förman att förbli oförändrade. Nivån på servicen för de boende förblir densamma. Allt som fungerar bevaras och vidareutvecklas – allt det som borde åtgärdas även utan ett välfärdsområde kommer att åtgärdas.

Från och med 1.1.2023 upphör samkommunen Soite som organisation att existera i sin nuvarande form. Det är upp till välfärdsområdesfullmäktige att besluta om Soite ska bibehållas som namn vid övergången till Mellersta Österbottens välfärdsområde. Det temporära beredningsorganet och den politiska uppföljningsgruppen är för att behålla namnet Soite även för välfärdsområdet.

För detta mål ansvarar välfärdsområdets fullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen, som ansvarar för medlen med vilka vi uppnår detta mål.

Utgångspunkten för beredningen är att man övergår från Soite till ett välfärdsområde, och överför Soites bekanta strategiska mål till ett nytt, hållbart Soite som även omfattar räddningsväsendets tjänster. Nätverket av tjänster (förstärkta digitala tjänster, rörliga tjänster som tillhandahålls i klientens/patientens hem och ett behovsbaserat nät av verksamhetsställen) kommer att säkerställa att det även i fortsättningen tillhandahålls jämlika tjänster i landskapet.

Välfärdsområdesfullmäktige utövar den högsta beslutanderätten inom välfärdsområdet på samma sätt som kommunfullmäktige i kommuner. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar i strategiska och principiella frågor. Det väsentliga är budgetbefogenheten som inom ramen för den budget som staten beviljat bestämmer hur pengarna ska fördelas mellan de olika verksamheterna. Det finns många olika lagstadgade funktioner inom välfärdsområdet. Det åligger välfärdsområdesfullmäktige att se till att välfärdsområdet kan tillhandahålla lagstadgad service och omsorg till befolkningen i sitt område inom ramen för den budget som det får.

Till stor del fastställer staten genom lagstiftning och riktlinjer vilka tjänster ett välfärdsområde ska tillhandahålla och förser det med övergripande finansiering. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar tillsammans med andra verksamhetsorgan, bl.a. styrelsen, hur målet ska genomföras i regionen.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar även om investeringsbudgeten. När det gäller framtida investeringar i området måste det dock beaktas att det i framtiden är staten som kommer att styra investeringar.

Välfärdsområdesfullmäktige representerar välfärdsområdet och beslutar om principerna för ordnandet av tjänster ur hela områdets perspektiv. Fullmäktige utövar strategisk beslutanderätt. Välfärdsområdesfullmäktige främjar förändring och reformer och anger riktlinjer för utvecklingen. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om välfärdsområdets budget och bl.a.om på vilka grunder social- och hälsovårdscentralernas, hälsostationernas och Soites verksamhetsställens arbetsfördelning genomförs. Välfärdsområdesfullmäktige utarbetar principerna för servicenätet och bland annat grunderna för digitala tjänster eller importerade och mobila tjänster.

Välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod är fyra år.

Inför valen bereder det temporära beredningsorganet budgeten och den inledande förvaltningen för välfärdsområdet, men ansvaret för de stora politiska besluten och tillsättandet av en fungerande ledning och välfärdsområdesstyrelsen ligger kvar hos välfärdsområdesfullmäktige i Mellersta Österbotten. Under de första månaderna kommer välfärdsområdesfullmäktige att dra upp riktlinjer för de centrala frågorna i det nya systemet, till exempel hur det framtida välfärdsområdet ska byggas, hur det ska skötas och servicestrategin.

Ja. Integrationen i Mellersta Österbotten är redan långt framskriden och fem års erfarenhet från Soite har visat att Mellersta Österbotten kommer att kunna tillhandahålla effektiva och högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster även i framtiden. Reformen av räddningsväsendet möjliggör högkvalitativa och jämlika räddningstjänster också långt in i framtiden. Den erfarenhet vi samlat, vår smidighet tack vare vår småskalighet samt samstämmigheten i området gör det möjligt för oss att ha ett självständigt välfärdsområde och landskap.

När det gäller social- och hälsovårdstjänster leder inte välfärdsområdet till förändringar i tjänsterna. Soites verksamhetsmodell kommer att överföras till välfärdsområdet och tjänsterna kommer att vidareutvecklas inom ramen för operativa och ekonomiska resurser.

Reformen av räddningsväsendet syftar till att säkerställa att tjänsterna för medborgarna bibehålls på en god nivå i framtiden. Genom att förenhetliga innehållet i tjänsterna säkerställer man att frågan om var klienten bor har så litet inflytande som möjligt på de tjänster, anvisningar och råd hen får från räddningsverket.

Välfärdsområdesreformen kommer inte att påverka klient- och patientavgifterna. De övre gränserna och grunderna för klientavgifterna inom välfärdsområdet kommer även fortsättningsvis att definieras i lagstiftning och styrningsbrev. Välfärdsområdet kan därför inte ta ut mer än vad lagen tillåter. Avgifterna ska också vara jämlika inom välfärdsområdets gränser.

Det finns inga beslut om beskattningsrätten i välfärdsområden i samband med välfärdsområdesreformen. Beskattningsrätten kommer till parlamentarisk behandling senare.

Det är i sista hand Regionförvaltningsverket som beslutar hurdan struktur för verksamhetsorganen man bygger upp inom organisationen.

Social- och hälsovårdsreformen

Vårdreformen avser en strukturreform inom social- och hälsovården och räddningstjänsten, där ansvaret för genomförandet av dessa tjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena.

Ja, eller kanske snarare social- och hälsovårdscentraler, social- och hälsovårdsstationer och Soites verksamhetsställen, precis som under Soite innan välfärdsområdet. Målet är att vidareutveckla servicen och att utöver digitala och mobila tjänster som förbättrar klientorienteringen även öka antalet tjänster med låga trösklar. I fortsättningen får du också tillgång till icke brådskande behandling inom en vecka efter att behandlingsbehovet bedömts.

Välfärdsområdena är skyldiga att bevara lokala tjänster. Det är upp till välfärdsområdesfullmäktige att besluta hur närservicen och närserviceställena i välfärdsområdets kommuner ska utformas. Närservicen har redan omdefinierats under Soites tid; den är ett nät av tjänster som bygger på de närmaste och mest jämlika tjänsterna i form av digitala tjänster, hembaserade och rörliga tjänster samt ett tillräckligt och livskraftigt nätverk av verksamhetsställen (social- och hälsocentral, -station och Soites verksamhetsställen). Detta bildar en helhet av närservice.

Reformen kommer inte att förändra dagens valfrihetssystem för specialsjukvården eller primärvården.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen kan du välja vilken enhet inom den offentliga primärvården/vid vårdcentralen som du får dina tjänster ifrån. Valet görs för ett år i taget och gäller primärvårdens tjänster, från mottagningsverksamhet till bland annat tandvårdsenhet, rådgivning och allmän bäddavdelning.

Inom specialsjukvården kan du som patient tillsammans med din behandlande läkare med vissa begränsningar välja vilket sjukhus du vill bli remitterad till. Även i akuta situationer kan du vända dig till närmaste sjukhus eller jourmottagning. Om den offentliga arrangören erbjuder dig en privat tjänsteleverantör som servicesedelalternativ kan du välja bland de privata serviceproducenter som finns tillgängliga.

Reformen kommer inte att förändra dagens valfrihetssystem för specialsjukvården eller primärvården.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen kan du välja vilken enhet inom den offentliga primärvården/vårdcentralen som du får dina tjänster från. Valet görs för ett år i taget och gäller primärvårdens tjänster, från mottagningsverksamhet till bland annat tandvård, rådgivning och allmän bäddavdelning.

Inom specialsjukvården kan du som patient tillsammans med din behandlande läkare med vissa begränsningar välja vilket sjukhus du vill bli remitterad till. Även i akuta situationer kan du vända dig till närmaste sjukhus eller jourmottagning. Om den offentliga organisatören erbjuder dig en privat serviceproducent som servicesedelalternativ kan du välja bland de privata serviceproducenter som finns tillgängliga.

Välfärdsområdena får, om de så önskar, även ingå avtal med varandra om att välfärdsområdena använder och tillhandahåller gemensamma tjänster och serviceställen.

Kommunerna kommer inte längre att betala vårdkostnaderna och dessa kommer inte att täckas genom kommunala skatter eller statliga bidrag till kommunerna. Välfärdsområdenas verksamhet bygger i huvudsak på statlig finansiering, som är heltäckande. Medel fördelas till välfärdsområdena utifrån invånarnas social- och hälsovårdsbehov samt behovet av räddningstjänst och förhållandena i området. Detta kommer att förändra kommunernas nuvarande statsandelssystem.

Förändringarna i skattestrukturen kommer dock inte att skärpa din beskattning, vilket säkerställs genom att kommunerna åläggs att sänka kommunalskatten, och förändringar kommer att göras i samfundsskattesystemet. Samtidigt ökar den statliga beskattningens andel och den statliga finansieringen av välfärdsområdena täcks till stor del med de skatteintäkter som staten får. 

I planeringen av tjänsterna för äldre ska tonvikt läggas vid åtgärder som främjar boende och rehabilitering i hemmet. Människor lever friska allt längre, vilket också skapar möjligheter, eftersom åtgärder för att främja hälsa och funktionsförmåga samt förebyggande åtgärder kan minska behovet av tunga social- och hälsovårdstjänster. Effektiviserad service som tillhandahålls i hemmet och till exempel så kallat seniorboende ska byggas upp för att brygga övergången från boende hemma till serviceboende med heldygnsomsorg. Digitala tjänster kan också stödja äldre som bor hemma och bor självständigt.

Reformen av räddningsväsendet

Välfärdsområdesfullmäktige utövar högsta makten och fattar beslut om servicenätet. Utöver närservicen är räddningsväsendet även en riksomfattande organisation som kan behöva verka i mer omfattande skala än inom ett enskilt räddningsverks område. Genom reformen ska den statliga styrningen av räddningsinsatserna förstärkas och i framtiden kommer inrikesministeriet att leda organiseringen av räddningsinsatserna i välfärdsområdena. De regionala myndigheternas roll kommer i fortsättningen att vara att övervaka och utvärdera räddningsinsatsen och dess servicenivå, som ska motsvara nationella, regionala och lokala behov och möta hot om olyckor.

Nej. Reformen av räddningsväsendet syftar till att biståndet ska komma lika snabbt som tidigare.

När välfärdsområdena inleder sin verksamhet kommer organiseringsansvaret i Jakobstad att förändras och från och med 1.1.2023 kommer Österbottens välfärdsområde att ansvara för räddningsinsatsen i Jakobstad, så svaret på detta ger en representant för Österbottens välfärdsområde.

Tvärtom. Reformen av räddningstjänsten kommer att stärka avtalsbrandkårernas verksamhetsmässiga förutsättningar att samarbeta med räddningsväsendet, med hänsyn till deras specifika särdrag och nuvarande och framtida utmaningar. Inom Mellersta Österbottens välfärdsområde kommer räddningsväsendet även fortsättningsvis att bestå av fast anställd personal och avtalsbrandkårer. Den ordinära brandstationen kommer även fortsättningsvis att vara nuvarande Karleby brandstation och det kommer även fortsättningsvis att behövas avtalsbrandkårer!

I och med reformen flyttas avtalsbrandkårernas brandkårsavtal med nuvarande avtal från områdets räddningsväsende till välfärdsområdena i början av 2023.

Räddningsväsendena i välfärdsområdena i Österbotten och Mellersta Österbotten är mycket lika; havet, industrin, fasta brandstationer och avtalsbrandstationer, samma larmcentralområde, glesbygd etc. Nätverksliknande samarbeten ska utvecklas för att fördela resurserna, och stödet till ledningsverksamheten vidareutvecklas.

Administrativt hör Jakobstad från och med 1.1.2023 till Österbottens välfärdsområde och verksamheten leds från Österbottens välfärdsområde. Samarbetet inom den operativa verksamheten fortsätter oavsett gränserna för landskapet/välfärdsområdet: den snabbaste ändamålsenliga servicen för kunden.