Bli familjevårdare för ett barn eller en ung person

Orsaker till att man inte kan bli familjevårdare:

• Akut/återkommande/långvarigt klientskap inom barnskyddet
• Akut/återkommande/långvarigt klientskap inom utkomststöd eller en på något annat sätt svag ekonomisk ställning (kan familjevårdaren vid behov stanna hemma för att sköta barnet utan oskäliga ekonomiska bekymmer)
• Akut/återkommande/långvarigt problem med missbruk eller mental hälsa i familjen. Ett problem man har haft för många år sedan kan lätt återkomma när ett traumatiserat barn som har placerats i familjen uppvisar symtom.
• En akut vårdnadstvist
• En kris i den egna livssituationen
• En allvarlig sjukdom i familjen som i betydande grad försämrar funktionsförmågan
• Svårigheter med kontroll över vardagen i familjen

Stödet av en ansvarig arbetstagare

För att ordna det stöd som en familjevårdare behöver under familjevård ska det utses en ansvarig arbetstagare för varje barn som placeras, och det ska ordnas tillräcklig möjlighet för familjevårdaren att få stöd och tillräckliga möjligheter att träffa den ansvariga arbetstagaren.

I början av placeringen är familjevårdaren regelbundet i kontakt med den ansvariga arbetstagaren. Mellanrummen mellan möten beror på barnets ålder och till exempel på hur belastande familjens situation är. Också familjevårdarens önskemål i fråga om möten tas i beaktande.

Den ansvariga arbetstagaren sköter om stödåtgärder som är förknippade med familjevård ifall vården av barnet kräver det. I samband med att ett uppdragsavtal utarbetas/uppdateras och i samband med familjevårdarens utvecklingssamtal diskuterar vi individuellt om familjevårdarens stödbehov.

Handledning

Med handledning avses processaktigt stöd som ges av en neutral, utbildad person antingen individuellt eller i grupp. En familjehemsförälder har enligt lag rätt till handledning. Handledning innebär granskning, bedömning och utveckling av det egna arbetet som familjevårdare.

Centralt i handledningen för familjehemsföräldrar är bland annat orken i fostrings- och vårdarbetet, dynamiken i familjen och växelverkan med föräldrarna till det barn som har placerats, med arbetstagarna inom barnskyddet och med andra samarbetspartner samt känslorna som allt detta väcker.

Familjevårdaren får tala om ärenden som är förknippade med familjevården endast vid handledning under vilken alla har tystnadsplikt.

En familjevårdares ledigheter

Avlösare fungerar som vårdare för ett barn som placerats i familjevård under familjevårdarens lagstadgade ledigheter (två dygn/månad). Avlösarens avtal om att fungera som avlösare under ledigheter gäller tills vidare. Familjevårdare kan fungera som avlösare åt varandra, eller avlösaren kan vara någon annan person. Avlösaren kan också vara någon från barnets närståendenätverk.

Det är viktigt att beakta att avlösaren är bekant för barnet sedan tidigare.

Avlösarna vårdar barn i sitt eget hem eller hos familjevårdaren.

Det ingås ett avtal om avlösarservicen, och i det fastställer man målen och arvodena. Avtalet är tidsbestämt och ingås mellan avlösaren, familjevårdens socialhandledare och socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter.

Utbildning och temakvällar

Soites familjevård ordnar årligen aktuella utbildningsdagar och temamöten för familjevårdare.

Undersökningar av välmående och hälsa

För familjevårdare på heltid ordnas möjlighet till undersökning av välmående och hälsa minst vartannat år. Undersökningar av välmående och hälsa ordnas vid behov också för dem som inte är familjevårdare på heltid om familjevårdaren inte i övrigt har rätt till företagshälsovårdstjänster.

Kontakta din ansvariga arbetstagare om du vill ha tid till en undersökning av välmående och hälsa.

En familjevårdares försäkring

Familjevårdarna ska enligt lag ha olycksfallsförsäkring. Soite har tecknat en försäkring åt familjevårdare i fall att det skulle hända en olycka i arbetet. (20 § i familjevårdslagen, 3 § i lagen om olycksfallsförsäkring).

Olycksfallsförsäkringen gäller när en skada eller en sjukdom sker när arbete utförs eller under förhållanden som beror på arbetet (t.ex. om familjevårdaren har en sträckning i ryggen när hen lyfter barnet). Skador på familjevårdarens fritid omfattas inte av denna försäkring.

Om familjevårdaren är med om en olycka, bör hen gå till läkare. Efter det ska hen utan dröjsmål meddela Soites familjevård om olyckan.

Mentorskap

Mentorverksamheten är en stödform där en ny familjevårdare får stöd av en annan utbildad familjevårdare som har verkat en längre tid som familjevårdare.

Mentor kan användas när uppdraget som familjevårdare inleds eller i någon utmanande situation.

Det ingås ett avtal om att inleda ett mentorskap, och avtalet godkänns av familjevårdaren, mentorn, en mentorkoordinator och den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Verksamheten är målinriktad och tidsbestämd och det betalas ut ett arvode.

Tunteva ryhmä (Kännande gruppen)

Gruppen för känslomässigt arbete är avsedd för familjevårdare, och målet med den är att erbjuda tillgivenhetscentrerad växelverkan till vardagen. Gruppen samlas fem gånger och varje möte är tre timmar långt.

I gruppen ryms högst 12 deltagare. Gruppen lämpar sig gemensamt för par, men också individuellt för en familjevårdare.

I gruppen övas metoder som lämpar sig för känslomässigt arbete, diskuteras tillsammans och görs individuella uppgifter. Vi hoppas att deltagarna förbinder sig till varje möte, men det är frivilligt att delta i uppgifter. Vid mötena hålls korta inledningsanföranden om den känsla som behandlas.

Mellan gruppmötena gör den vuxna en liten uppgift med barnet/den unga förknippat med mötet i fråga. Det känslomässiga arbetet ökar både de vuxnas och barnens möjligheter att identifiera och tänka på känslor.

I gruppen funderar deltagarna över sina känslor, tankar, erfarenheter och hur de handlar. Vid känslomässigt arbete avser man med mentalisering att man identifierar sina egna känslor och tankar och funderar över vad andra eventuellt funderar över. Tillgivenhetscentrerad växelverkan – lekfullhet, kärlek, acceptans, positiv nyfikenhet och empati – hjälper den vuxna att koncentrera sig på närvaro med barnet. I grupp funderar vi över om tillgivenhetscentrerad växelverkan kan tillämpas i vardagen. 

Två familjevårdare som har skolning som handledare för grupp för känslomässigt arbete fungerar som gruppens handledare.

Meidän sakki-syskongrupper och kamratmöten

Meidän sakki-syskongrupper (Vårat gäng-grupper) är kamratgrupper som stärker syskonrelationer. Till grupperna välkomnas alla barn i ett familjehem, såväl biologiska som adopterade och placerade barn. Gruppen leds av en familjevårdare och familjevårdens socialhandledare.

Andra kamratmöten är bl.a. en kamratgrupp för familjevårdare för 1-2-åriga barn, en grupp för familjehemsfäder, en grupp för familjehemsmödrar och aktiva kamratmöten för familjevårdsfamiljer.