Barnpsykiatri

Barnpsykiatriska polikliniken

Barnpsykiatriska polikliniken erbjuder undersökningar och vård i situationer där det finns risk för att barnets psykiska utveckling inte fortskrider normalt. Barnet kan också ha problem med växelverkan och med att bli självständig. Symptomen kan till exempel vara rädsla, ångest, rastlöshet och depression.

Till barnpsykiatriska polikliniken kommer man huvudsakligen med en remiss från en läkare. I vissa fall kan remissen göras till exempel av en hälsovårdare eller skolpsykolog i samarbete med en ansvarig läkare inom primärvården. På basis av remissen reserveras det tid för barnet och familjen för ett inledande besök. Efter det fattas det beslut om vilket arbetssätt som används i fortsättningen. Undersökningarna/vården enligt behovet kan innefatta barnets individuella besök eller möten med familjen. I mån av möjlighet kan undersökningarna/vården även ordnas hemma hos barnet/på daghemmet/skolan.

På barnpsykiatriska polikliniken arbetar för närvarande en läkare, en psykolog, en socialarbetare och en specialsjukskötare. Polikliniken samarbetar med olika myndigheter, bland annat skol- och socialväsendet. Personalen har tystnadsplikt.

En psykiatrisk bedömning på barnpsykiatriska avdelningen rekommenderas då öppenvårdens undersökningar inte är tillräckliga eller när barnet inte kan undersökas polikliniskt. Detta kan till exempel bero på att barnet är svårt rastlöst eller inåtvänt.

Terapipolikliniken för barn och ungdomar

Grunduppgifterna på terapipolikliniken är att i första hand ansvara för psykoterapi och psykiatrisk rehabilitering för personer under 16 år. På terapipolikliniken arbetar ett yrkesövergripande team i nära samarbete med barn- och ungdomspsykiatriska enheterna samt olika myndigheter.

Till terapipolikliniken för barn och ungdomar kommer man i regel med en remiss från en läkare. Barnen och ungdomarna hänvisas till terapipolikliniken via barnpsykiatriska polikliniken och avdelningen samt ungdomspsykiatriska polikliniken och avdelningen.

Arbetsformer på terapipolikliniken är psykoterapeutiska bedömningar, terapi i enheten eller som köptjänster, läkarkonsultationer samt koordinering av regionala terapi- och rehabiliteringstjänster. Dessutom har polikliniken som mål att ansvara för utvecklandet av den psykoterapeutiska vården av barn och ungdomar i sjukvårdsdistriktet.

Småbarnspsykiatriska arbetsgruppen

Den småbarnspsykiatriska arbetsgruppen, dvs. babyteamet erbjuder vård för familjer som väntar barn och för familjer som redan har en baby. Man kommer för vård hos babyteamet med remiss från en läkare.

Orsaken till en remiss kan vara till exempel

Oro i fråga om graviditet:

• ångest, depression hos gravid kvinna
• svårigheter under en tidigare graviditet, till exempel en svår förlossning eller att man förlorat ett barn
• starka rädslor som är förknippade med förlossning

Efter att en baby fötts:

• problem med växelverkan, oro gällande tidig växelverkan
• mammans depression, ångest eller ett annat mentalhälsoproblem efter förlossningen
• problem med att anpassa sig till föräldraskapet
• problem med babyns vård som belastar familjen

Under graviditeten sker arbetet som besök på mottagning och efter att babyn fötts som besök hemma. Till babyteamet hör två sjukskötare, en psykolog och en läkare.

Barnpsykiatriska avdelningen 14

När till barnpsykiatriska avdelningen 14?

En viktig orsak till avdelningsvård är att ett barn hamnat i en psykiskt belastande situation på grund av sina symptom. Om det snabbt ordnas en 2-4 veckor lång krisvårdsperiod kan man få ett slut på barnets och närmiljöns svåra situation. Dessutom fungerar vården som en förebyggande åtgärd.

En undersökningsperiod på avdelningen är sex veckor lång. Den innefattar förutom bedömning av en egen sjukskötare och en avdelningskollektivbedömning också en intervju med föräldrarna. Dessutom gör sjukhusskolans speciallärare eller avdelningens specialbarnträdgårdslärare en bedömning och man utför nödvändiga psykologiska och somatiska undersökningar.

Avdelningsvård rekommenderas när de problem som hämmar barnets psykiska utveckling och uppväxt kräver intensiv vård. Sådana problem är t.ex. svåra emotionella eller psykotiska symptom, beteendestörningar, självdestruktivitet och att barnet drar sig tillbaka från växelverkan. Avdelningsvård rekommenderas ofta i situationer där barnets och familjens problem är sammanflätade. Avdelningsvårdens längd varierar mellan 1-2 år. Avdelningsvården innebär inte risk för institutionalisering. Denna risk undviks genom att arbetet är familje- och nätverksinriktat och inriktat på att barnet återvänder till sin egen livsmiljö.

Vad händer på avdelningen?

Barnpsykiatriska avdelningen är en hemlikt inredd avdelning med åtta vårdplatser. Barnen som vårdas på avdelningen går dagligen i den närbelägna sjukhusskolan. Under veckosluten är avdelningen stängd och barnen i sina egna hem. Avdelningen kan dock öppnas för veckoslutet också endast för ett barn. Så görs om ett barns psykiska tillstånd och vård kräver det eller om en ny barnpatient behöver brådskande avdelningsvård.

Varje barn har en egen sjukskötare och en egen reservsjukskötare. Till avdelningens sedvanliga dygnsrytm hör både kollektiva aktiviteter med alla barnen på avdelningen och individuell tid med varje enskilt barn. Kollektiva aktiviteter är bland annat morgonmöten, måltider, innebandykvällar, matlagningsklubb, friluftsliv och utflykter. Individuell tid med ett enskilt barn sker bland annat i form av egenskötartimmar och bildkonstterapi.

Till de viktigaste vårdelementen på avdelningen hör växelverkan mellan skötarna och barnen, speciellt relationen till den egna sjukskötaren. En annan central vårdmetod är vardagens gränser och rutiner. Med hjälp av dem återfår barnet den dygnsrytm som är nödvändig för hens hälsa. Med hjälp av gränser och rutiner återfår barnet också sin trygga ställning som ett barn i relation till vuxna. En tredje viktig del i vården är föräldrarnas del i avdelningsvården. Detta sker genom regelbundna möten mellan föräldrarna och personalen för att diskutera barnets vård. Föräldrarna deltar dessutom genom växelverkan med barnet och vårdpersonalen på avdelningen.

Förutom individuellt arbete och arbete med familjen startar man vid behov individuell terapi under avdelningsvården. Det kan vara fråga om lekterapi, individuell psykoterapi eller musikterapi. Ofta fortsätter den efter avdelningsvården. När avdelningsvården slutar kommer man överens om barnets fortsatta vård. Dessutom kommer man överens om de sätt med vilka man stöder familjen samt om uppföljningen.

För verksamheten ansvarar