Studerandehälsovården

Studerandehälsovården omfattar studerande på andra stadiet och högskolenivå. Målgruppens särdrag är studier som både arbete och livsskede.

Studier förutsätter tillräckliga fysiska och psykiska resurser, och en studiemiljö som stöder goda studier och lärande. Studerandehälsovården ska främja den studerandes arbets- och studieförmåga genom att stöda den studerandes fysiska och psykiska resurser, trygga en god fysisk studiemiljö och fungerande arbetsförhållanden samt genom att fästa uppmärksamhet vid de studerandes välbefinnande.

Hälsoundersökningar under de studerandes första år kan hållas som åldersgrupps- eller livsskedeskontroller och innehållet i dessa påminner mycket om de hälsokontroller som görs inom arbetshälsovården. Centrala principer vid hälsokontroller inom studerandehälsovården är att klient- och resursorienterat arbetssätt, integritet, de studerandes jämställdhet, frivillighet, att man inte stressar och att den studerandes människovärde respekteras.

Vid studerandehälsovårdens hälsokontroller behövs uppgifter om de krav som studiesektorn ställer på den studerandes hälsa. Utöver dessa måste man även beakta de lagar och stadgar som berör arbetslivet.

Målet för hälsogranskningen för en första årets studerande är:

1. Tillsammans med den studerande utreda hens livssituation, levnadsvanor, sociala nätverk och studier som en del av välbefinnandet som helhet
2. Stöda och stärka resurser. Upptäcka risker förknippade med levnadsvanor och ge handledning och råd om hur dessa kan reduceras.
3. Bedöma den studerandes hälsotillstånd med tanke på hur den studerande kan förväntas klara av studierna.
4. Styra den studerande till adekvata tjänster om man hittar problem som hotar eller påverkar funktionsförmågan.
5. Planera uppföljning, behandling och rehabilitering relaterade till kroniska sjukdomar under studietiden.
6. Tillsammans med läroanstalten och andra aktörer utreda rehabiliterings- och stödåtgärder för en specialstuderande (med specialstuderande avses en studerande som i grundskolan haft en delvis eller helt anpassad skolgång eller som fått byta årskurs samt de som definierats som specialstuderande under de fortsatta studierna.
7. Kartlägga preventivmetoder för att förebygga graviditet och kartlägga behovet av sexualhälsorådgivning.
8. Informera om de tjänster studerandehälsovården tillhandahåller.

I yrkesläroverk, konservatorier och gymnasier genomförs hälsokontroll utförd av hälsovårdare för alla första årets studerande. Hälsogranskning utförd av hälsovårdare görs också för alla pojkar i uppbådsåldern i Karleby, vanligtvis under andra läsåret.

Vuxenstuderande vars studier varar längre än 6 månader kallas till hälsomöte vid behov.

Denna granskning bygger på en intervju med den studerande och arbetshälsoriskbedömning och vägledning samt på grundskolans hälsoinformation..

Vid yrkeshögskolan (näringsliv och teknik, social- och hälsovård, musik och scenkonst) består förstaårsstuderandes hälsoundersökning av en kartläggande hälsoenkät och vid behov en individuell hälsoundersökning genomförd av hälsovårdare.

Enligt förordningar borde läkarundersökning ordnas vid gymnasier och inom yrkesutbildning under det första eller det andra studieåret. Tyvärr kan dessa inte ordnas för närvarande på grund av läkarsituationen.

Om en läkarundersökning gjorts i samband med val av studerande och det har skrivits ett T-utlåtande eller motsvarande om den, behövs ingen separat läkarundersökning vid läroinrättningen. Detta om det inte framgår nytt behov för en sådan vid en hälsovårdares hälsoundersökning. Läkarundersökningar görs i vissa studiebranscher på grund av lagstiftningen eller på grund av särdragen hos branschen. Hälsointyget för ungdomar som skrivs vid läkarundersökningen på högstadiet ersätter däremot inte en läkarundersökning.

När det gäller manliga studerande är det motiverat att genomföra en läkarundersökning inom studerandehälsovården under uppbådsåret. (Om uppbådsundersökningar föreskrivs i Värnpliktslagen 1438/2007).

När det gäller specialstuderande och studerande som har en kronisk sjukdom eller skada som inverkar på det kommande yrket görs läkarundersökning alltid under det första studieåret. Innehållet i undersökningen bör motsvara innehållet i undersökningar som görs inom företagshälsovården.

Syftet med hälsoundersökningen är att skapa en helhetsuppfattning av den studerandes hälsa och välbefinnande. Dessutom ges råd så att den studerande ska kunna göra val som främjar hälsan. Centralt är att kartlägga den studerandes livssituation, självkänsla och resurser. Centralt är också motivation och risker, motivation till förändring och att kartlägga hinder för förändring.

Hälsoundersökningen innefattar också stöd i fråga om att bli självständig och vuxen. Individuellt fästs vikt vid den studerandes egna frågor eller problem. Det kan till exempel vara fråga om symptom i nacken, axlarna eller ryggen, sömnproblem, problem i fråga om sällskapande eller problem med ätande. Det kan också vara fråga om “internetberoende”, lässvårigheter, specialfrågor gällande immigrantstuderande, utländska studerande och andra studerande som behöver särskilt stöd.

Vid hälsoundersökningen görs bland annat följande grundläggande undersökningar i fråga om hälsotillståndet:

• mätning av längd och vikt för att konstatera över- eller undervikt. I fråga om vuxna personer mäts även midjemåttet och ges anvisningar för mätning
• Dehko-bedömning för personer som löper risk att insjukna i typ 2-diabetes
• mätning av blodtrycket 
• Hb
• mätning av synskärpan
• undersökning av hörseln
• test för nikotinberoende
• en depressions-/sinnesstämningstest för att utreda det psykiska välbefinnandet
• vid behov hänvisas de studerande till andra nödvändiga laboratorieundersökningar

Studerande vid yrkeshögskolor och universitet ska betala en hälsovårdsavgift till FPA. Hälsovårdsavgiften ska betalas för varje termin. FPA skickar inte någon separat faktura för avgiften utan den studerande måste själv komma ihåg att betala den. 

Den psykiska hälsan är en viktig del av människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. Den psykiska hälsan formas under hela livet i och med att personligheten växer fram och utvecklas.

Under gynnsamma omständigheter växer den psykiska hälsans resurser och under ogynnsamma omständigheter kan de förbrukas mer än de förnyas. Ungdomarnas utvecklingsgemenskap som t.ex. skolorna och läroanstalterna stödjer den psykiska hälsan. Kunskap och färdigheter i fråga om den psykiska hälsan kan även inläras.

Det är många faktorer som påverkar den psykiska hälsan:

• individuella faktorer: identiteten, anpassningsförmågan och självförtroendet
• sociala faktorer och faktorer gällande växelverkan: familjen, arbetet, grupper man vistas i och skolan
• samhällets strukturella faktorer: tjänsterna och samhällspolitiken
• kulturella faktorer: de rådande värdena i samhället och den psykiska hälsans sociala kriterier
• biologiska faktorer.

God psykisk hälsa är alltså en resurs som hjälper människorna att uppleva livet som meningsfullt. Den hjälper människan att skapa och upprätthålla sociala förhållanden samt att fungera som produktiva och kreativa medlemmar i samhället.

Sexualiteten är varje människas inre egenskap från födseln ända till döden. Den har att göra med människans fysiska, psykiska och sociala jag och kan inte särskiljas från andra aspekter i livet. Sexualiteten är det som vi är, sex är det som vi gör.

Sexualiteten innefattar bland annat sexuell utveckling, det biologiska könet, den sociala könsidentiteten och den roll som följer av den. Sexualiteten innefattar dessutom sexuell läggning, erotiskt intresse, njutning och intimitet samt fortplantning. Den är alltså delvis osynlig och delvis synlig.

Sexualiteten är en positiv resurs för hälsan och välbefinnandet och en av de mest känsliga delarna i vårt liv. Den sexuella aktiviteten och lusten varierar stort under livet och i livets olika skeden, men de försvinner aldrig helt.