• När du ställs inför en nödsituation eller har ett brådskande behov av att få myndighetshjälp till platsen.
• När du vet eller misstänker att liv, hälsa, egendom eller miljö är i fara eller hotas.

Ring nödnumret 112 till exempel om du:

• märker en olycka eller en eldsvåda
• märker att det sker eller har skett ett brott
• har behov av ambulans eller sociala myndigheter

Ring nödsamtalet själv om det är möjligt. Det är bra om personen som nödsamtalet gäller ringer samtalet själv om det bara är möjligt. Hen har oftast sådan information som nödcentraloperatören behöver för att bedöma behovet av hjälp. Ett samtal som sker via mellanhänder kan i värsta fall fördröja hjälpens ankomst.

Det är viktigt att den som ringer nödsamtalet vet var hen befinner sig. Gatuadressen och kommunen är de viktigaste lägesuppgifterna i en nödsituation. Ju exaktare man kan ange sin position, desto snabbare kommer hjälpen fram. Det lönar sig särskilt att ta reda på fritidsställets exakta lägesuppgifter på förhand.

• Om situationen inte är brådskande
• Vid frågor och förfrågningar
• Vid störningar där ingen är i fara: strömavbrott, trafikstockningar

Kom ihåg:

Ett onödigt samtal kan med ödesdigra följder fördröja hjälpen för en verklig hjälpbehövande.

Man kan bli bestraffad för felaktiga samtal eller okynnessamtal till nödnumret.

Förstavårdscentralens verksamhet har administrativt indelats i tre förstavårdsområden. Alla förstavårdsenheter är likadana i fråga om sin utrustningsnivå.

Förstavårdsområdet 1 – Karleby:

• Fältledningsenheten EKP01
• Förstavårdsenheten EKP121
• Förstavårdsenheten EKP131
• Förstavårdsenhet EKP122

Förstavårdsområdet 2 – Kronoby och Perho ådal:

• Förstavårdsenheten EKP221
• Förstavårdsenheten EKP222
• Förstavårdsenheten EKP223

Förstavårdsområdet 3 – Lestijokidalen:

• Förstavårdsenheten EKP321
• Förstavårdsenheten EKP322

Frågor och svar om förstavården

Hur kan jag ge feedback om ambulansverksamheten?

Du kan ge feedback enligt anvisningarna som finns under responslänken.

Jag ringde 112, men det kom en brandbil till platsen. Varför det?

Första insatsen är verksamhet som genomförs i samarbete med räddningsverket i situationer där ambulansens ankomst eventuellt blir fördröjd i rusningssituationer. I rusningssituationer kan man alltså skicka ut en brandbil till en patient. Dess manskap inleder livräddande första hjälp i väntan på ambulans.

Jag ringde 112 och det kom två ambulanser till platsen/förstavårdarna larmade en ambulans till. Varför?

På basis av en riskbedömning av en nödcentraloperatör eller en situationsbedömning av förstavårdens fältchef kan man larma flera ambulanser till vissa uppdrag. Det här kan t.ex. bero på att uppdraget utförs bättre av två enheter och att patienten får den hjälp och den vård som behövs smidigare.

Jag ringde 112 och det kom en ambulans från grannkommunen. Varför?

Förstavårdssystemet fungerar regionalt utan kommungränser. Det är därför mycket möjligt att den närmaste och för patienten mest ändamålsenliga ambulansen är t.ex. en tom ambulans som råkar köra genom närområdet.

Varför inleddes min transport inte genast även om jag bad om det?

Förstavårdarnas uppgift är i alla situationer att bedöma patientens tillstånd genom att undersöka och intervjua hen. När de fått en helhetsbild av patientens tillstånd kan vården inledas genast. Patienten transporteras sedan till en vårdinrättning där hen kan vårdas. Därför inleds transporten inte genast, utan först undersöker man patientens hälsotillstånd.

Varför transporterade ambulansen inte patienten?

Förstavårdarnas uppgift är i alla situationer att bedöma patientens vårdbehov och graden av brådska. Vid cirka 40 procent av alla uppdrag kräver patientens tillstånd inte ett omedelbart besök på mottagningen eller i jouren. Besväret kan i stället behandlas vid en annan tidpunkt som är bättre ur patientens synvinkel. Förstavårdarna ska ge anvisningar för patienten och patientens anhöriga om hur och när vården fortsätter eller vem de ska kontakta.

Varför gick det så att ambulansen inte transporterade mig, utan förstavårdarna ringde i stället taxi?

Förstavårdarnas uppgift är i alla situationer att bedöma vilken transportform är den lämpligaste för patienten. I en del fall är det ur patientens synvinkel lämpligast att åka till mottagningen eller jouren t.ex. med taxi eller att bli skjutsad av en anhörig. Detta kommer man alltid överens om i samförstånd med patienten och hens anhöriga.

Hur ska jag handla då ambulansen kom, situationen ledde inte till transport men nu har tillståndet blivit sämre?

Du har alltid rätt att ringa 112 på nytt även om en ambulans redan varit på besök tidigare. Patientens hälsotillstånd kan ha förändrats på ett oförutsett sätt. Då är det befogat att göra en ny anmälan på numret 112.

Jag vill ha transport av ambulans eftersom jag vill komma snabbare till läkaren.

Hur brådskande vårdbehovet är bedöms alltid fall för fall av både förstavårdarna och mottagningens eller jourens personal. Transport med ambulans gör inte i sig att man får vård snabbare. Graden av brådska bedöms alltid på basis av patientens hälsotillstånd. Ambulanspatienter får vård snabbare för att deras tillstånd är svagare än tillståndet hos personer som kan söka sig till vård på annat sätt.

Varför gick ambulansens förstavårdare inte med på att transportera mig till min egen läkare/min egen mottagning?

Vid brådskande situationer där det behövs ambulanstransport, transporteras patienten alltid till det mest ändamålsenliga vårdstället på basis av hälsotillståndet. Därför kan det hända att transporten inte sker till den egna läkaren eller den egna mottagningen.

Ambulansen transporterade mig, och jag tror att en del av mina tillhörigheter blev kvar i ambulansen – var hittar jag dem?

Förstavårdarna upptäcker eventuella tillhörigheter vanligtvis omedelbart eftersom ambulanserna städas efter varje uppdrag. Därför är det ytterst ovanligt att tillhörigheterna skulle finnas senare i ambulansen eller på förstavårdsstationen. Vanligtvis har de omedelbart förts till den vårdinrättning (t.ex. mottagning, jour eller sjukhus) som patienten transporterats till. Det lönar sig alltså alltid att först fråga vårdinrättningen om tillhörigheterna.