Flytta dig till innehållet
Mellersta Österbottens välfärdsområde

Om ett barn har mycket problem med koncentration, med att upprätthålla uppmärksamheten och med impulskontroll, dvs. beteende till följd av infall, och dessa försämrar klart barnets funktionsförmåga, lönar det sig att be om hjälp. Också familjens vardag kan kännas utmanande på grund av symtomen.

Om familjen eller barnet/den unga blir oroad över uppmärksamhet, livlighet eller beteende, bör man kontakta en yrkesutbildad person.

Man kan kontakta följande aktörer:

  • Om barnet är i rådgivningsåldern, ring rådgivningens telefontjänst
  • Om barnet vårdas på daghem, diskutera med en anställd inom småbarnspedagogiken.
  • Om barnet är en skolelev/studerande, kontakta barnets/den ungas egen lärare, speciallärare, skolhälsovårdare, skolkurator eller skolpsykolog. Kontaktuppgifterna finns på elevvårdens sidor.
  • Man kan också ta kontakt via Soites Familje-Lur. Via Familje-Luren får man snabbt yrkesutbildade inom social- och hälsovården med i att sköta barnets ärende. När man reagerar i ett tidigt skede i förändringar i barnets vardag, kan man stärka barnets och familjens möjligheter att klara sig och förebygga en anhopning av svårigheter.
  • Man kan också ta kontakt via den digitala Hjälp-Knappen .Hjälp-knappen är en digital kontaktkanal med låg tröskel inom servicehandledningen för barnfamiljer. Den som har lämnat ett meddelande kontaktas snarast möjligt per telefon.

Också en yrkesutbildad person kan bli oroad över ett barns eller en ung persons uppmärksamhet, livlighet eller beteende. Hen diskuterar då om situationen med familjen.

Vid behov ordnar den yrkesutbildade ett yrkesövergripande samarbetsmöte med familjen och andra yrkesutbildade. Tillsammans med familjen funderar man över vilka av de yrkesutbildade som är en del av barnets vardag vore bra att bjuda in till samarbetsmötet.

Den yrkesutbildade kan vara i kontakt med Servicehandledningen för barnfamiljer för att komma överens om ett samarbetsmöte med yrkesutbildade inom social- och hälsovården.

En yrkesutbildad kan ta kontakt:

När en familj eller ett barn har uttryckt sin oro, kartlägger den yrkesutbildade personen som de har kontaktat barnets vardag och gör en bedömning av situationen. Situationen kan utredas till exempel genom ett Föra barnen på tal-samtal.

Redan vid det första mötet bör man utreda hurdant stöd som vore bäst att börja med för att förbättra barnets funktionsförmåga.

Familjen och vardagens aktörer har ett möte

Vid behov kommer man överens om ett yrkesövergripande samarbetsmöte. Det är bra att beakta att den person som en förälder eller ett barn har uttryckt sin oro för har ansvaret för att inleda ett yrkesövergripande samarbete. Familjen och de aktörer i vardagen som man kommit överens om med familjen utreder tillsammans situationen vid samarbetsmötet. Vardagens aktörer kan vara till exempel en lärare, speciallärare, skolkurator, arbetstagare inom småbarnspedagogiken, en hälsovårdare och psykolog.

Ett yrkesövergripande samarbete är nyttig när barnets situation kartläggs. Situationen bedöms då ur flera synvinklar. Man kan dela på ansvaret och lösa den utmanande situationen tillsammans. Samtidigt håller man alla aktörer i barnets vardag à jour med beslut och situationen. Det går också bättre att undvika överlappande arbete. Familjen behöver inte heller besöka varje yrkesutbildad person separat för att diskutera om samma ärende.

Vid ett samarbetsmöte kommer man skriftligt överens om vad var och en gör innan ett uppföljningsmöte ordnas. Man kan också ge familjen en egen uppgift. En blankett för Föra barnen på tal-rådslag eller Soites blankett för ett samarbetsmöte fylls i vid samarbetsmötet och ges till familjen, så att också familjen kommer ihåg vad man har kommit överens om. Man kan ta kopior för de yrkesutbildade eller ta en bild på de överenskomna uppgifterna med arbetstelefonen.

Varje yrkesutbildad person gör dokumentering om samarbetsmötet i det dokumenteringssystem som hen använder och i enlighet med sin enhets instruktioner. De yrkesutbildade kommer tillsammans med familjen överens om vem som hänvisar familjen till en ny tjänst om det finns behov av en sådan.

Till slut kommer man överens om en tid för ett uppföljningsmöte. Det kan också hända att man redan i det här skedet beslutar tillsammans med familjen om att övergå till en inledande diagnostisk kartläggning, dvs. till att samla information som behövs för att bedöma en ADHD-diagnos.

Blanketten för samarbetsmöte/nätverket finns på Soites webbplats bland hälso- och sjukvårdstjänsternas blanketter.

I God medicinsk praxis -rekommendationerna gällande ADHD konstateras det att när oron för barnets eller den ungas bristande koncentration och överaktivitet väcks, inleds stödåtgärder i skolan eller på daghemmet och stödet till familjen genast, redan före den diagnostiska bedömningen. Det behövs ingen diagnos för att få stöd.

När familjen och vardagens aktörer har ett möte, kommer man tillsammans överens om tillräckligt stöd för barnet och familjen. Genom att erbjuda stöd försöker man uppnå en så god funktionsförmåga för familjen och barnet som möjligt. Man försöker stödja föräldrarna i föräldraskapet och lindra barnets symtom.

Rådgivning

Rådgivningen har i bruk programmet “Voimaperheet – huomaa hyvä lapsessasi: Leikki-ikäisten lasten käytösongelmien hoito (Kraftfamiljer – lägg märke till det goda i ditt barn: behandling av beteendeproblem hos barn i lekåldern) Verksamhetsmodellen har utvecklats för tidig identifiering av beteendeproblem hos barn i rådgivningsåldern och för digital förebyggande vård. Verksamhetsmodellen ger föräldrarna verktyg för att svara mot utmaningar i barnets beteende och hjälpa barnet att bete sig väl.

Ett annat Voimaperheet-program är Ole läsnä lapsellesi: Digitaalinen myönteisen vanhemmuuden ohjelma 3-vuotiaiden lasten perheille (Var närvarande för ditt barn: ett digitalt program för positivt föräldraskap för familjer med treåriga barn). Programmet har utvecklats för att stödja och stärka färdigheterna gällande ett positivt föräldraskap, växelverkan mellan förälder och barn och barnets fördelaktiga utveckling.

Fråga din egen rådgivning om Voimaperheet-programmen.

Småbarnspedagogiken

Småbarnspedagogiken kan i sig vara något som stöder barnets utveckling eller rehabilitering. Under neurodiversitet ryms en stor mängd olika unika individer som behöver stöd men som också har olika slags styrkor. Tillvägagångssätt som hjälper ett barn hjälper inte nödvändigtvis ett annat barn.

Det är också typiskt att en del har mer problem när de är i en grupp än när de är hemma, men det kan också bra vara tvärtom. Vuxna måste tillsammans försöka komma på lösningar som gör att utmaningarna vållar så lite problem som möjligt, att vardagen är smidigare och belastar barnet mindre.

Inom småbarnspedagogiken behövs det inga diagnoser för att få stöd, utan den lämpligaste nivån av stöd fastställs utifrån behovet.

Diskutera med den som sköter ditt barn om du märker att ditt barn har utmaningar.

Skolan

Diskutera med ditt barns lärare och vid behov speciallärare eller skolkurator om stödåtgärder som behövs för skolgång och inlärning, om du upplever att ditt barn behöver stöd för skolgången. I skolan har man egna stödåtgärder för pedagogiskt stöd och för att upprätthålla förmågan att gå i skola.

Det behövs inga diagnoser för att få stöd i skolan.

Neuropsykiatrisk handledning

Du kan ta kontakt via Familje-Luren eller Hjälp-knappen också för att fråga om möjligheten att komma med ditt barn till neuropsykiatrisk handledning. Också en yrkesutbildad person kan hänvisa till neuropsykiatrisk handledning om hen lägger märke till ett behov av den.

Neuropsykiatrisk handledning kan ges vid handledningsbesök, per telefon eller vid hembesök. Vid handledning försöker man göra vardagen smidigare i situationer där neuropsykiatriska symtom och svårigheter relaterade till exekutiva funktioner försämrar funktionsförmågan.

Familjerådgivningen

Familjerådgivningarna har som uppgift att erbjuda fostrings- och familjerådgivningstjänster genom att stödja och främja barns, ungdomars och familjers psykiska välbefinnande och livshantering.

Hemservice

Det centrala målet med hemservice för barnfamiljer är att stärka familjens egna resurser. Detta sker genom att familjen ges handledning i barn- och hemvård samt genom att stärka vardagsfärdigheterna.

Tillsammans med familjen planerar och utreder man behovet av hemservice individuellt för varje familj. Hemservice erbjuds som tillfällig eller långvarigare service.

Du kan ansöka om hemservice digitalt via DigiSoites Omapalvelu-tjänst. Alternativt kan du fylla i och printa ut en ansökan om hemservice och skicka den till den arbetstagare som ansvar för beviljande av hemservice i din hemkommun. I ådalarna kan du också kontakta hemservicens arbetstagare direkt och med hjälp av dem inleda ansökningsprocessen.

God medicinsk praxis-rekommendation:

Egenvårdsprogram på Psykporten.fi:

  • Ett egenvårdsprogram för barn med nepsy-drag
  • Ett egenvårdsprogram för barn med utmanande beteende
  • Ett egenvårdsprogram om samspelet mellan barn och förälder (0-5-åriga barn)
  • Ett egenvårdsprogram för barn med sömnsvårigheter (övningarna är särskilt avsedda för barn under skolåldern)
  • Ett egenvårdsprogram för barn med problem med ätande
  • Ett egenvårdsprogram för barn med ångest, för barn i skolåldern
  • Ett egenvårdsprogram för unga med koncentrationssvårigheter
  • Ett egenvårdsprogram för unga med ångest
  • Ett egenvårdsprogram för unga med depression
  • Ett egenvårdsprogram om självskadebeteende
  • Ett egenvårdsprogram om självkänsla och identitetsfrågor
  • Ett egenvårdsprogram om utmaningar i kompisrelationer
  • Ett egenvårdsprogram om studierelaterad utmattning
  • Ett egenvårdsprogram om ätande och kroppsbilden

Neuvokas perhe:

ADHD-förbundet:

Webbplatsen Papunet:

  • Papunet.net – Papunet erbjuder information och material gällande kommunikation och förståelse till personer i behov av stöd, till deras närstående samt yrkesutbildade.

Webbplatsen Viitottu rakkaus:

Välfärdsområdet Oma Hämes webbplats Arjen kesyttäjät:

  • Arjen kesyttäjät – Tips, rutintavlor osv. för familjer med neuropsykiatriska utmaningar

Webbplatsen Värinautit:

  • Varinautit.fi – Pedagogiskt material som lämpar sig för barn och ungdomar i olika åldrar och också för vuxna. Materialen från webbplatsen Värinautit kan användas hemma, i skola, på daghem, i förskola, i klubb, på arbetsplats och på läger. Värinautit-materialet är gratis, delaktiggörande, lekfullt och mångsidigt. På webbplatsen finns också differentierande och lättläst material för personer i olika åldrar.

Österbottens ADHD-förening:

  • adhdpohjanmaa.fi/sv. Föreningen finns till för personer med ADHD-symtom och deras närstående, för de som arbetar med ADHD-ärenden samt för alla som är intresserade av ADHD.

Vid ett uppföljningsmöte går man igenom om stödåtgärderna är tillräckliga. Den information en förälder kan ge om hur barnets vardag fungerar hemma är viktig. De yrkesutbildade som är med i barnets vardag och eventuella andra samarbetspartner delar med sig av sina egna professionella synpunkter vid samarbetsmötet.

  • Man kan komma tillsammans överens om att man fortsätter med stöd för vardagen enligt överenskommelse. Man kan också besluta att öka stödet.
  • Man kan vid behov komma tillsammans med familjen överens om att övergå till en inledande diagnostisk kartläggning. Det vill säga till att samla information som behövs för att göra en bedömning gällande ADHD-diagnos.

De yrkesutbildade kommer skriftligt överens med familjen om vad var och en gör. En blankett för Föra barnen på tal-rådslag eller Soites blankett för ett samarbetsmöte fylls i vid samarbetsmötet och ges till familjen, så att också familjen kommer ihåg vad man har kommit överens om.

Man kan ta kopior för de yrkesutbildade eller ta en bild på de överenskomna uppgifterna med arbetstelefonen. Varje yrkesutbildad person gör dokumentering om samarbetsmötet i det dokumenteringssystem som hen använder och i enlighet med sin enhets instruktioner.

Vid samarbetsmötet kommer man också överens om ett nytt uppföljningsmöte om det finns behov av stödåtgärder. Om man beslutar sig för en inledande diagnostisk kartläggning, lönar det sig att ordna den efter läkarbesöket.

  1. Familjen, behövliga aktörer i vardagen och representanter för tjänster har ett möte.
Man behandlar tillsammans den information som finns och bedömer situationen. Man kommer överens om ansvarsfördelningen och dokumenterar den så som vid tidigare samarbetsmöten.

    Man övergår till en inledande diagnostisk kartläggning endast om stödet i vardagen inte räcker trots försök, och familjen och yrkesutbildade anser att det finns behov av att göra en mer grundlig kartläggning av barnets situation.
  2. Det fattas vid behov ett beslut om att inleda en inledande diagnostisk kartläggning.
När familjen, vardagens aktörer och representanter för tjänster är samlade kommer man tillsammans överens om att inleda en inledande diagnosisk kartläggning om det verkar som att en sådan behövs.


    Vid en inledande diagnostisk kartläggning samlar man uppgifter som behövs för att bedöma diagnosen. Vid den diagnostiska bedömningen behövs så mycket information om symtomen och funktionsförmågan i olika situationer som möjligt. Det behövs också information om det psykiska och fysiska hälsotillståndet, utvecklingen och livssituationen. Därför kartläggs barnets situation i enlighet med God medicinsk praxis-rekommendationerna gällande ADHD.


    Vid en inledande kartläggning utreds:
    • familjens situation
    • släktanamnesen
    • kommentarer från utvecklingsmiljöer om hur vardagen fungerar hemma och på daghem eller i skola (blankett till lärare/småbarnspedagogiken)
    • uppmärksamhetssymtom
    • eventuella kompletterande kartläggningar gällande barnet/den unga, till exempel en psykologs eller terapeuts bedömningar
    • sinnesstämningen
    • eventuellt bruk av rusmedel
    • hurdant stöd har barnet redan fått
    • tidigare diagnoser
  3. Man kommer överens om nödvändig insamling av information och om att samla ihop den.
    Om man beslutar sig för en diagnostisk kartläggning öppnar en arbetstagare inom hälso- och sjukvården Soites digitala vårdväg gällande undersökningar för barn och unga som uppvisar neuropsykiatriska symtom för familjen i Hälsobyn. En yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården ger föräldrarna anvisningar om hur blanketterna relaterade till ADHD-undersökningar fylls i på digitala vårdvägen.

    På digitala vårdvägen finns information om barns/ungas undersökningar. På vårdvägen finns dessutom information för föräldrar om ADHD-symtom, stöd för vardagen och om hur man kan försöka göra vardagen lättare.

    Före läkarbesöket dokumenterar en yrkesutbildad den information i patientdatasystemet som inte frågas om på blanketter. (Till exempel familjens situation, levnadsvanor, vardagsrutiner, vad man redan har gjort, tidigare diagnoser, sinnesstämningen, rusmedel).

    En yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården ger en läkartid och ber föräldrarna fylla i digitala frågeformulär före läkarbesöket.

    På den digitala vårdvägen finns följande blanketter för föräldrarna att fylla i:
    • Barnsjukhuset: Bedömning av barnets uppmärksamhet
    • Barnsjukhuset: Bedömning av den ungas uppmärksamhet
    • Niilo Mäki Institutets blankett om tidig utveckling

    • Om barnet är inom småbarnspedagogik, ombes arbetstagare inom småbarnspedagogiken fylla i Soites barnsjukhus frågeformulär som är avsedd för dagvårdsplatsen och en bedömning av barnets/den ungas uppmärksamhet inför ett undersökningsbesök hos barnneurolog/barnläkare.
    • Om barnet är i skola, ombes barnets lärare fylla i Soites barnsjukhus frågeformulär för lärare samt en bedömning av barnets/den ungas uppmärksamhet inför undersökningsbesök hos barnneurolog/barnläkare.
    • Dessa blanketter finns på Soites webbplats bland hälso- och sjukvårdstjänsternas blanketter.
  4. Det bokas tid till läkare och vid behov kallas läkaren till nätverket.

  1. Läkartid
    När stödåtgärder har ordnats och specialarbetare har gjort eventuella nödvändiga undersökningar, ges läkartid. Behovet av att hänvisa till läkare bedöms gemensamt av familjen och av de yrkesutbildade som arbetar med barnet. Vid bedömningen beaktas de undersökningsresultat som har fåtts och den inverkan de stödåtgärder som har ordnats har haft.
  2. Utarbetande av en fortsatt plan
    En läkare gör de nödvändiga undersökningarna och en bedömning av situationen. En diagnos kan ställas om kriterierna för diagnosen uppfylls. Vid behov gör läkaren en remiss till specialsjukvården. När det gäller barn under skolåldern ställer man ADHD-diagnos endast inom specialsjukvården.

    En läkare gör upp en rehabiliteringsplan. Vården och rehabiliteringen samt målen för vården väljs alltid individuellt.

När man beslutat om en inledande diagnostisk kartläggning tillsammans med familjen, vardagens aktörer och representanter för tjänster, har man gemensamt också kommit överens om ett nytt möte efter läkarbesöket. Vid mötet går man igenom om stödåtgärderna är à jour och tillräckliga.

Om man inte har kommit färdigt överens om ett möte med vardagens aktörer efter läkarbesöket, är det bra om föräldern kontaktar en yrkesutbildad som deltagit i ett tidigare samarbetsmöte för att komma överens om en tid.

Om ett samarbetsmöte inte kan ordnas av en eller annan orsak, är det bra att se till att aktörerna i barnets/den ungas vardag får tillräckligt med information, så att de yrkesutbildade kan se till att barnet/den unga får rätt slags och tillräckligt med stöd.

  1. Vid behov en bedömning inom specialsjukvården.
    Det kan vid behov göras en remiss för barnet/den unga till specialsjukvård på Mellersta Österbottens centralsjukhus. Inom specialsjukvården görs det enligt individuell bedömning nödvändiga ytterligare undersökningar för barnet/den unga.
  2. Nätverk/rådslag, överenskommen uppföljning och genomgång av stödåtgärderna i vardagen.
    Om man inte har kommit färdigt överens om ett möte med vardagens aktörer efter läkarbesöket för att säkerställa att stödåtgärderna är à jour och tillräckliga, är det bra om föräldern kontaktar en yrkesutbildad som deltagit i ett tidigare samarbetsmöte för att komma överens om en tid.

    Om ett samarbetsmöte inte kan ordnas av en eller annan orsak, är det bra att se till att aktörerna i barnets/den ungas vardag får tillräckligt med information, så att de yrkesutbildade kan se till att barnet/den unga får rätt slags och tillräckligt med stöd.

Ta en titt också på dessa