Mottagningstjänsterna vid hälsostationerna

1. Logga in på Egenvårdstjänsten. För identifiering behöver du nätbankskoder eller ett mobilcertifikat. Identifieringen sker via nättjänsten Suomi.fi.

2. Klicka på “Meddelanden” på Egenvårdssidan för att skicka ett meddelande. Första gången du använder systemet ber det om ditt tillstånd för att skicka meddelanden.

3. Klicka på “Nytt meddelande” och fyll i fälten i den digitala blanketten. Om du t.ex. vill skicka ett meddelande till mottagningen i Karleby och inte har en egen utsedd kontaktperson, välj “Karleby mottagning” som mottagare. Om du har en utsedd kontaktperson, välj som mottagare “Utsedd kontaktperson, mottagning”.

4. Skriv meddelandet och skicka det genom att klicka på “Skicka”.

Vi erbjuder Marevan-kunder möjlighet till digital uträttande av ärenden. Om en kund lämpar sig för digitala tjänster kan hen och sjukskötaren komma överens om att övergå till digital uträttande av ärenden.

Den digitala tjänsten lämpar sig för icke-brådskande vård som stöd för egenvården.

Fördelar:

• Marevan-kunder som lämpar sig för tjänsten har möjlighet att kontrollera vissa uppgifter dygnet runt via den digitala tjänsten. Det är fråga om att  kontrollera INR-värden, läkemedelsdoser, läkemedelslista samt vaccinationsuppgifter.
• kunden behöver inte köa i telefon
• kundens ansvar för den egna vården ökar
• kunden kan på ett smidigare sätt sköta sina ärenden inom hälso- och sjukvården

Den digitala Egenvården erbjuder kunder möjlighet att komma med i ett vårdteam. Till vårdteamet hör en läkare, sjukskötare och kunden själv. Läkaren och sjukskötaren stöder med sin yrkeskunskap kunden när det gäller att ha kontroll över den egna hälsan och sjukdomen. 

För identifiering i de digitala tjänsterna används webbtjänsten Suomi.fi, och inloggningen sker med nätbankskoder eller ett mobilcertifikat.

Med hjälp av modellen med ansvarig kontaktperson säkras kontinuiteten i kundens vård och kunden kan i framtiden sköta sina ärenden med samma bekanta yrkesperson. Ansvariga kontaktpersoner fungerar som kundens primära kontaktperson för icke akuta hälsoärenden.

En ansvarig kontaktperson kan föreslås för kunden vid ett mottagningsbesök eller så kan kunden begära en ansvarig kontaktperson för sig själv. En ansvarig kontaktperson kan utses till exempel om:

• kunden har långvariga sjukdomar som hen medicinerar för eller om sjukdomens vårdbalans inte är under kontroll
• kunden har utmaningar i att klara av vardagen
• kunden behöver mycket primärhälsovårdstjänster

Tillsammans med den ansvariga kontaktpersonen upprättas en personlig hälso- och vårdplan för kunden. Målet med hälso- och vårdplanen är att säkerställa att klienten eller patienten får den behandling och det stöd de behöver så effektivt och på ett så individuellt anpassat sätt som möjligt. Den fungerar även som ett stöd för egenvården. Mer information om hälso- och vårdplanen:

Kundens kontakt med Soite underlättas när hen kan kommunicera direkt med sin ansvariga kontaktperson. Kontaktsättet avtalas tillsammans med kunden.

Den ansvariga kontaktpersonen är ett stöd i icke brådskande ärenden. I akutsituationer ska du alltid kontakta nödnumret 112 och i brådskande situationer nödnumret 116 117 eller numret till din egen hälsocentral.

Efter coronavirusprovtagning kan du se testresultatet i MittKanta-tjänsten. Alternativt kan du kontakta din egen hälsostation för att fråga om resultatet.

• Stanna hemma tills dina symtom har lindrats tydligt och du inte längre har feber. Din övriga familj kan leva som normalt.
• Med att stanna hemma avses begränsning av sociala kontakter och resande. Det är bra att undvika kontakter på över 15 minuter med andra människor.

Ett positivt testresultat

Om du har konstaterats ha en coronavirusinfektion eller om du har symtom som tyder på coronaviruset, är det viktigt att du undviker kontakter tills dina symtom har lindrats.

Om du har fått ett positivt resultat av ett hemtest, inte har några underliggande sjukdomar, har lindriga symtom på luftvägsinfektion och ditt allmäntillstånd är gott och inte behöver ett sjukledighetsintyg för din arbetsgivare, är det vanligtvis inte nödvändigt att kontakta hälso- och sjukvården eller söka dig till coronavirusprovtagning inom hälso- och sjukvården. Du kan återvända till arbetet när dina symtom har lindrats tydligt och du inte längre har feber. Vanligtvis tar detta 3-5 dagar.

Ett negativt resultat av ett hemtest betyder inte att inkubationstiden inte kan pågå och att sjukdomen inte kan konstateras senare.

Den egna företagshälsovården eller hälsocentralen kan skriva ett sjukledighetsintyg på basis av ett hemtest.

Ett positivt resultat av ett hemtest kan verifieras inom hälso- och sjukvården om:

• dina symtom är allvarliga
• du hör till en riskgrupp
• du är gravid
• du arbetar inom hälso- och sjukvården

Om du insjuknar i coronavirussjukdomen, undvik nära kontakt med andra. Stanna hemma tills dina symtom har lindrats tydligt och du inte längre har feber.

Om du insjuknar

• Undvik nära kontakt med andra.
• Stanna hemma tills dina symtom har lindrats tydligt och du inte längre har feber.
• Om du arbetar inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen bör du följa de anvisningar som din arbetsgivare gett.
• Under sjukdomstiden är det viktigt att vila och att dricka tillräckligt med vätska (2,5 l/dag). Alkohol bör undvikas. Feber och värk kan lindras med mediciner som kan köpas från apotek utan recept.
• Iaktta god hand- och hostningshygien.
• Följ med ditt hälsotillstånd. Om ditt hälsotillstånd förvärras ring vid behov:
  • Din egen hälsostation
  • Ta kontakt på följande sätt utanför telefontiden:
    • Vuxna, över 16 år gamla som insjuknat: Soites samjour, tfn 116 117.
    • Under 16 år gamla som insjuknat: Soites barnakut, tfn 06 826 4444. Soites barnakut har öppet dygnet runt 24/7.

När du vårdar ett sjukt barn

De nedanstående anvisningarna gäller alltid oberoende av sjukdomsalstrare och underliggande sjukdom.

Om ett barn insjuknar och hen får något av de följande symtomen, sök er till läkarvård så snart som möjligt: 

• andningssvårigheter
• huden är blåaktig eller grå
• barnet dricker inte tillräckligt
• barnet spyr kraftigt eller kontinuerligt
• barnet vaknar inte eller reagerar inte på något
• barnet är så irriterat att hen inte vill vara i famnen
• symtomen försvinner men kommer sedan tillbaka med feber och svårare hosta.

När kan man återgå till arbetet efter att ha varit sjuk?

Du kan återvända till arbetet när du inte har feber och dina övriga symtom har lindrats avsevärt. Förändringar i lukt- eller smaksinnet eller lindrig rethosta kan förekomma länge efter att övriga symtom har lindrats. Vanligtvis tar detta 3-5 dagar.

Exponeringssituationer på vårdanstalter och vårdhem

Vid exponering för coronaviruset ska enhetens chef ge personalen instruktioner i enlighet med Soites instruktioner för att förebygga epidemi i enheten. Vid behov kontaktas Soites enhet för förebyggande av infektioner.

Dessa frågor används för att bedöma om du löper förhöjd risk att få en blodpropp.

1 Användning av mediciner som hämmar blodkoagulation

Om du använder någon av de mediciner som listats nedan och som hämmar blodkoagulation, har du skydd mot den blodproppsrisk som en coronavirusinfektion medför.

• Så kallade blodförtunnande mediciner (Marevan, Eliquis, Xarelto, Lixiana, Pradaxa)
• Heparinbehandling som injiceras under huden (Fragmin, Innohep, Inhixa, Ghemaxan, Enoxaparin Becat)

Om du inte använder någon av de ovannämnda medicinerna som hämmar blodkoagulation, kan det hända att du löper risk att få en blodpropp till följd av en coronavirusinfektion. Kontrollera först din symtombild och sedan riskfaktorerna.

2 Symtombilden  

Uppfylls något av det nedanstående i ditt fall:

• en feber på över 37,5°C
• svår hosta
• andnöd

Vid lindriga infektioner behövs ingen blodproppsförebyggande medicinering.

Om du har svåra symtom, gå till punkt 2.1 och fortsätt med bedömningen.

2.1 Riskfaktorer

Har du minst en av de riskfaktorer som listas nedan (avsevärd blodproppsrisk):

• Tidigare blodpropp i ven eller artär
• Benägenhet för blodproppar (t.ex.: APC-resistens, Faktor V Leiden-mutation, protombingenmutation G20210A, brist på antitrombin eller protein C eller protein S, essentiell trombocytos, polycytemia vera, myelom, PNH-sjukdom, fosfolipidantikroppssyndrom)  
• Aktiv cancersjukdom eller malign blodsjukdom
• Multipla skador eller färsk ryggmärgsskada
• Stor operation inom <1 månad och/eller aktuellt sängläge på grund av operationen
• graviditet
• förlossning eller ett kejsarsnitt mindre än sex veckor tidigare

ELLER

Har du minst tre av de riskfaktorer som listas nedan:

• Åldern minst 60 år
• BMI (kroppsmasseindex) över 30 Länk: BMI-kalkylator
• Sitter i rullstol eller är förlamad
• Hjärt- eller kärlsjukdom (högt blodtryck med god terapeutisk balans räknas inte med)
• Venös insufficiens i de nedre extremiteterna
• Diabetes
• Fettlever
• Autoimmun sjukdom (bl.a. Crohns sjukdom, sårig tjocktarmsinflammation, bindvävssjukdom ledgångsreumatism)
• Svår njursjukdom
• Nyligen genomgången operation (inom sex veckor), fraktur i extremitet eller slutet gips på benet 
• Östrogenersättning (genom munnen, inte som gel eller plåster) eller kombinerat p-piller (gäller inte preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon, dvs. minipiller)
• Psykofarmakumet klozapin (Leponex, Froidir, Clozapine Accord)
• Rökning.

ELLER

Du är ≥ 60 år gammal OCH i huvudsak sängläge i över tre dygn.

3 Instruktioner – vad ska jag göra?

Om du har något av de symtom som beskrivs vid punkt 2, och du har minst en av riskfaktorerna i första gruppen (avsevärd blodproppsrisk) eller om du har minst tre riskfaktorer i andra gruppen eller om du är ≥ 60 år gammal och i huvudsak i sängläge i över tre dygn kontakta din egen hälsostation.

Beakta dock att de frågor som ställts här används för screening och att det kan hända att du inte behöver blodproppsförebyggande medicin trots riskfaktorer.

Under en coronavirusinfektion kan man minska risken för blodpropp/trombos:

• Genom att dricka tillräckligt mycket (vanligtvis 2,5 liter per dag).
• Genom att byta ställning tillräckligt ofta.
• Om du är sängliggande, försök ändå stiga upp och gå regelbundet, byt ställning, rör på benen och undvik sömnmedel.
• Genom att röra på dig inomhus beroende på hälsotillståndet.
• Genom att använda stödstrumpor när du är i sängläge om du har sådana och om du har använt sådana också annars för att förebygga blodproppar.
• Se till att ta de blodtrycks-, diabetes- och kolesterolmediciner som förskrivits åt dig enligt instruktioner. Följ med ditt blodtryck och dina blodsockervärden om du har mätare hemma.
• Sluta röka.
• Iaktta god mun- och tandhygien.

Kontakta hälso- och sjukvården genast om du har symtom på blodpropp, som t.ex. smärta i ben, arm eller i bröstet eller andnöd, huvudvärk som blir värre, symtom bara på andra sidan av kroppen eller magsmärtor.

Personer som hör till en riskgrupp bör kontakta sjukvården med lägre tröskel än andra. Till riskgrupper hör:

• alla som fyllt 60 år
• personer som har:
  • en svår hjärtsjukdom
  • en lungsjukdom som är i dålig terapeutisk balans
  • diabetes som lett till organskador
  • en kronisk lever- eller njursvikt
  • en sjukdom som försvagar motståndskraften, t.ex. cancer som aktivt behandlas med cytostatika
  • personer som har medicinering som kraftigt försvagar motståndskraften (t.ex. kortisonbehandling med stora doser)
  • är gravida.

Ett blodproppsförebyggande läkemedel som ordinerats på grund av en coronavirussjukdom är avgiftsbelagd.

Virusläkemedlet Paxlovid som utvecklats för behandling av coronavirusinfektion är i bruk i Soite. Paxlovid ges endast till nationellt överenskomna målgrupper. Läkemedlet är avgiftsfritt för patienter, och det är alltid en läkare som fattar beslutet om att inleda läkemedelsbehandlingen.

Inledningen av behandling med Paxlovid kräver omsorgsfull bedömning, och det är alltid en läkare som fattar beslutet om att inleda behandlingen. Läkemedelsbehandlingen inleds snarast möjligt efter att coronavirussymtomen börjat.

Ta kontakt!

Kontakta din hälsostation eller ring jourhjälpsnumret 116 117 om du hör till målgruppen för läkemedlet och har ett färskt positivt resultat från ett coronavirustest.

Jag har fått ett positivt resultat av ett coronavirustest. Vad ska jag göra?

Det rekommenderas att du stannar hemma för att förebygga ytterligare smittor. Smittsamheten börjar typiskt ungefär två dygn innan de första symtomen framträder och varar i ungefär en vecka efter att symtomen börjat.

Du kan återgå till din normala vardag när du inte längre har symtom. Med symtomfrihet menas att du inte har feber och att andra symtom håller klart på att lindras. Ansök vid behov om sjukledighet hos din egen företagshälsovård eller hälsocentral.

Sjukdomsbilden för en coronavirussjukdom, det vill säga en covid-19-infektion kan variera från en nästan symtomfri sjukdom till en allvarlig form av sjukdomen. Symtomen kan också variera när sjukdomen framskrider. Största delen av dem som insjuknar i covid-19-infektion behöver ingen sjukhusvård, utan sjukdomen går över med egenvård. Det viktigaste är då att vila och stanna hemma.

Om ditt hälsotillstånd är dåligt, ring 116 117 eller i nödfall 112.

Mer information om coronavirusinfektion och behandlingen av den finns på Institutet för hälsa och välfärd THL:s sidor. 

Jag fick ett positivt resultat av ett hemtest för coronaviruset. Vad ska jag göra?

Man ska förhålla sig till ett positivt testresultat av ett hemtest på samma sätt som till ett positivt resultat av ett officiellt test, oberoende av symtombilden.

Om ett hemtest är positivt behöver resultatet vanligtvis inte verifieras genom ett test inom hälso- och sjukvården. 

Ett positivt resultat av ett hemtest kan verifieras inom hälso- och sjukvården om:

• symtomen är allvarliga
• den som insjuknat hör till en riskgrupp
• den som insjuknat är gravid
• den som insjuknat arbetar inom hälso- och sjukvården

En person som fått ett positivt testresultat bör undvika kontakter med människor utanför hemmet, dvs. bör stanna hemma i enlighet med de ovannämnda instruktionerna.

Jag har fått ett positivt resultat av ett coronavirustest. Ska jag isolera mig också från dem som bor i samma hushåll som jag?

En person som smittats är mest smittsam 1-2 dagar innan symtomen börjat och de första dagarna efter att symtom börjat. När ett positiv testresultat kommer har de som bor i samma hushåll alltså redan fått den största exponeringen.

Jag har underliggande sjukdomar. Behöver jag behandling med koagulationshämmande medicin?

En coronavirusinfektion som orsakar lindriga symtom eller som är symtomfri medför ingen avsevärd risk för blodpropp, och antikoagulansbehandling behövs inte även om det finns riskfaktorer. Om du behöver antikoagulansbehandling av andra orsaker, genomförs detta enligt instruktioner från din behandlande läkare. Se till att dricka tillräckligt med vätska och att röra på dig. 

Om du har riskfaktorer och inte mår bra, orkar inte eller kan inte röra på dig just alls, lönar det sig ändå att kontakta hälso- och sjukvården. Du kan kontakta företagshälsovården eller hälsocentralen i din hemkommun.

Jag har en läkarmottagningstid/operationstid/ laboratorietid, men jag är sjuk – vad ska jag göra?

Utgångspunkten är att det inte rekommenderas att du uträttar ärenden någonstans eller besöker ett laboratorium under din sjukdom. Det finns dock undantag beroende på hur brådskande besöket eller ingreppet är. Vi rekommenderar att du kontaktar enheten där mottagningsbesöket, ingreppet eller motsvarande skulle äga rum för att få närmare anvisningar. 

Om ditt hälsotillstånd kräver ett besök inom hälso- och sjukvården, ska den behandlande enheten alltid informeras om smittan. Akut vård och akuta bedömningar av vårdbehovet genomförs alltid.

Jag har fått ett positivt resultat av ett coronavirustest och är gravid/har fött nyss. Vad ska jag göra?

Om du är gravid bör du kontakta en smittskyddsskötare i Soite som ansvarar för ärenden som gäller coronaviruset.

Får jag veta vilken coronavirusvariant som orsakat min sjukdom?

I Finland sekvenseras inte alla positiva coronavirusprov. Ett litet antal slumpmässigt valda prov skickas till THL för sekvensering. Resultaten kommer med ett dröjsmål på flera veckor och det informeras inte separat om dem.

Hur får jag dagpenning vid smittsam sjukdom?

Den temporära lagändringen gällande dagpenning vid smittsam sjukdom gällde till och med slutet av år 2022. Från och med 1.1.2023 betalas dagpenning vid smittsam sjukdom inte längre ut utan ett officiellt beslut om isolering/karantän. Du kan be om ett sjukledighetsintyg från företagshälsovården eller en läkarmottagning.

• Social- och hälsocentralerna har det mest omfattande serviceutbudet. Jourverksamheten och mottagningarna har centraliserats till social- och hälsovårdscentralerna. Soites social- och hälsocentraler (hälsocentraler) finns i Karleby (huvudhälsostationen), i Kannus och i Dunkars.
• Social- och hälsostationerna har ett varierande och växlande utbud av hälso- och sjukvård. På stationerna erbjuds expertmottagningar, mottagningar av läkare inom olika specialiteter samt rådgivnings- och socialtjänster. Social- och hälsostationerna (hälsostationerna) finns i Kelviå, Toholampi och Perho.
• Soite-punkterna är närservicepunkter med låg tröskel och ett flexibelt serviceutbud. Soite-punkter finns i Björkhagen i Karleby samt i Lestijärvi, Ullava och Lochteå.